onsdag 23 april 2008
Spårbilar i Helsingborg?
lördag 19 april 2008
Spårvagnar är gamla
Med spårtaxi behövs inga statliga pengar, möjligen garantier. Så det är bara att sätta igång. Det kanske är det som gör att lokalpolitikerna blir skräckslagna? -- Att de kan bestämma själva!
torsdag 17 april 2008
Ett skönt gäng!
Spårtaxi är ju också extra bra för dem som känner sig osäkra i trafiken, eller inte kan eller får köra bil. Förvåningen var lika stor som vanligt när jag nämnde att politikerna vill ha spårvagn. Även pensionärerna använde ord som stenålder etc!
Vid fikastunden bestämdes det (utan min påpiskning, jag lovar) att skriva en namnlista och skicka till stadens politiker! Jag får nog ta och besöka lite fler liknande ställen för att bygga opinion!
Blåögda tjänstemän
Tanken är väl att härmed motivera en spårvagnssatsning, genom att påpeka att det är orimligt att köra tre gånger fler bussar.
Men idag är bilen mer än dubbelt så snabb som bussen, så en sänkning från 50 till 40 på en del av resan gör väl ungefär att man kommer upp till halva restiden mot buss/spårvagn. Tillåt mig betvivla att detta leder till nästan en tredubbling av resandet!
Enda sättet som jag känner till att erbjuda en likvärdig motsvarighet till bilen är spårtaxi. Ska det vara så svårt att inse det, det är ju bara att lägga bort önsketänkandet så inser man att ska man locka bilister så får det inte betyda att de tappar halvtimmevis varje dag av sin dyrbara tid!
Artikeln i Corren
Debatt som hör till
torsdag 10 april 2008
Vad är målgruppen?
Jag undrar dock om det finns någon marknad för ett system som inte kan växla, går i 8-9 m/s och har en kapacitet på 20 000 passagerare i timmen. I deras exempelprojekt i Korea är behovet 51 000 passagerare per dag, vilket enligt en normal tumregel ska ge ett behov av 5 100 passagerare i maxtimmen... Vad kostar det att dra runt ett 6 km långt tåg (ja eller egentligen längre, eftersom det viker ihop sig på stationerna) på banan dygnet runt för att utföra ungefär 200 000 passagerarkilometer?
Kostnaderna verkar inte vara särskilt blygsamma, deras andra exempel i Stockholm, påstås kosta 5 miljarder. Det är nästan 2 miljarder per kilometer, dvs dubbelt mot tunnelbana. Vad kan gå fel?
Sen kvarstår ju förstås mitt gamla frågetecken kring hur det kommer att kännas att vridas runt 90 grader och sen tillbaks vid varje station.
Lagra vindkraft?
Naturligtvis är det smart att använda bilarna som lagring för då är det ju någon annan som betalar för batterierna. Men bilarna kommer inte att återföra någon energi till elnätet (annat än möjligen i en katastrofsituation) så det hjälper liksom inte för andra ändamål.
onsdag 9 april 2008
Correns ledare nämner spårtaxi
Corren hoppar friskt på förtätningståget. Men har man någon som helst koll på hur mycket miljövinst det ger att några få extra procent av stadens innevånare bor ett par km närmare centrum? Det låter inte som att det kommer att få någon större miljöeffekt. Och små miljöeffekter är väl bra, men är det värt priset i detta fallet? Och vad gör man som ger stora miljöeffekter? Bygger en ringled som gör att folk kommer att åka längre sträcka för att ta sig samma bit om de optimerar på tid. Är det smart?
Om man läser längre bak i tidningen så framskymtar politikernas dolda motiv: Det är mycket billigare att bygga nya bostäder i centrum än perifert för anslutningen av fjärrvärme, el etc blir ju kortare. Dessutom inbillar jag mig att kommunens intäkter på att sälja centrala tomter kommer att bli betydande.
Sen kommer ledaren fram till kommunikationerna. Spårvagn ska vi ha för att den är miljövänlig och trivsam. Har vi råd att satsa miljarder för att få något som bara är trivsammare än det vi redan har -- miljövänliga bussar? NEJ, ska vi satsa på något nytt trafiksystem så ska vi väl satsa på något som är MYCKET bättre än det vi redan har, spårtaxi i hela staden är det ända som kan erbjuda detta.
Visserligen tycker ledarskribenten att man ska kombinera den långa spårvagnslinjen med långsamma fordon med spårtaxi på det jämförelsevis lilla tornbyområdet. Men det är just detta tänkande som är så dåligt. Dels är det förstås ologiskt att bygga något som är dyrt och långsamt och sen använda något som är billigare och snabbare som matningstrafik. Och dels är ju en stor del av vitsen med spårtaxi att man INTE ska behöva byta under sin resa. Precis som alla nätverk så måste spårtaxi byggas ut i stor skala för att komma till sin rätt. Ledarens förslag är som att säga att du får ringa inom Tornby men om du vill kontakta någon i resten av staden får du skicka brev!
Ur några andra aspekter kunde dock Tornby vara en bra plats för spårtaxi:
- Man kan parkera en gång och sen besöka många affärer utan att flytta bilen emellan. Särskilt intressant om de bygger andra halvan av Tornby några kilometer bort...
- Man får erfarenhet som visar att det så klart är spårtaxi man ska bygga i resten av staden också. Då gäller det bara att man inte redan har slösat bort pengarna på spårvagnar.
- Man visar att Correns och Gösta Gustavssons aprilskämt 2007 inte alls var något aprilskämt!
Till slut applåderar man nytänkande på Djurgården som ska bli en energi- och mijlövänlig stadsdel. Hur bra är det då att spårvagnslinjen (linklink) bara snuddar nordvästra hörnet av stadsdelen och stora delar lämnas utan vettig kollektivtrafik. Med spårtaxi kan man få nära till en hållplats från samtliga bostäder i Djurgården och därifrån nära till hela stan!
Baggu bags or buggy bags?
Det vore bra om det fanns en analys av miljövinsten med att använda dessa kassar. Visst står det att det är bättre än plastkassar, men hur många gånger måste man använda sin baggu för att det ska gå plus. Vi slänger ju normalt våra plastkassar fulla med sopor som sedan bränns. Så det som är skillnaden är att man förmodligen förbrukar lite energi för att göra om olja till plasten. Å andra sidan är det ju inte så himla bra att bränna olja heller, men det här är ju minimalt jämfört med bilarnas oljeförbränning (som jag försöker minska i mitt företag). Baggun å andra sidan har färdats hit från Kina, och kanske från en plastfabrik i väst till Kina innan det. Och så måste vi ändå köpa plastkassar till soporna, även om de är lite tunnare.
Den stora vinsten är nog ekonomisk för köparen, bara 40 plastkassar på en baggu. Men då gäller det att den tål att användas mer än 40 gånger utan att bli shabbig.
Bomullskassar, de klassiska "miljökassarna" kan man ju använda år ut och år in, och ändå säger vissa undersökningar att de är sämre än plastkassar. Så man ska aldrig vara för säker vad som är smartast. I det här fallet tror jag att det är mycket bättre med baggu på platser där man deponerar soporna eller jäser dem, än på platser där man bränner soporna.
lördag 8 mars 2008
Beamwaysbilder
Vasavägen, sidovy
Vasavägen mer underifrån
Kaptensgatan
Detta är exempel på hur det kan se ut i gammal och nyare miljö.
Benke i TV
onsdag 5 mars 2008
Samhällsekonomiska mätetal
Tjustbanans upprustning: 11%
Dusopårvagnen: 14%
Ostlänken: 100%
Spårtaxi i hela Linköping: 300%
Intuitivt enkelt att förstå, tycker jag. Dessutom får man inte det där olinjära på samma sätt, att det ju faktiskt är väldigt stor skillnad på -0,8 och -0,9 (5 resp 10 gånger för små intäkter). Det är lättare att se att 10% tillbaks är mycket mindre än 20% tillbaks.
Möjligen kunde man göra ett ändå bättre mått genom att vid positiv nettonuvärdeskvot ange denna och vid negativ ange -1/(1+nettonuvärdeskvoten):
Tjustbanans upprustning: -9
Duospårvagnen: -7
Ostlänken: 0
Spårtaxi i Linköping: 2
Detta anger ju då hur många gånger större resp mindre som nyttorna är jämfört med kostnaderna.
tisdag 4 mars 2008
Kiruna utreder spårbilar
Radio Norrbotten
Norrländska Socialdemokraten
Smålandsposten
Norrbottenskuriren
Öviks allehanda
Expressen påstås också ha skrivit men det jag hittade på nätet var en något äldre artikel från Umeå, fokuserad på SkyCab.
Debattartikel i Corren
Vi får se om den har någon effekt...
måndag 18 februari 2008
Spårvagnar är olönsamma!
- En investering på 1,2 miljarder ger enligt rapporten 652 nya resande per dag. Om vi slår ut det på 60 år och 300 dagar per år som brukligt är blir det över 100 kr per biljett i subvention.
- Rapporten menar på flera ställen att resökningen är "markant", men kan man verkligen ärligen mena att en ökning på 1,8 procent är markant? Vad är då en marginell ökning? Notera att biltrafiken ökar med ungefär 1,8 procent per år, så denna jätteinvestering kan bara mota biltrafikens ökning i ett år.
- Dessutom, för att ens kunna börja investera de 1,2 miljarder som krävs för duo-spårvagnen måste många andra investeringar på plats: Ostlänken, nya resecentra i Norrköping och Linköping, upprustning av Tjustbanan och Stångådalsbanan. Minst 20 miljarder.
- För att sätta plåster på såren från att den samhällsekonomiska analysen ger er nettonuvärdeskvot på -0,86 så påstår man att det kommer att skapas 1700 nya jobb tack vare trafikeringen med duospårvagn. Jag förstår inte hur ett transportsystem som ger en resandeökning på 652 enkelresor per dag kan skapa 1700 nya jobb. Det borde väl vara HÖGST 362 jobb i alla fall??? En modell som påstår att det skapas flera jobb än antal nya pendlare kan väl inte sägas vara särskilt trovärdig?
En pikant detalj är att vid presentationen av nettonuvärdeskvoten på -0,86 försöker man förklara begreppet men gör en typiskt Frudiansk felskrivning som antyder att detta innebär att kostnaden är "lite mindre än dubbelt för stor" för att det ska gå jämnt ut. I verkligheten betyder ju denna nettonuvärdeskvot att kostnaden är SJU gånger för stor för att det ska gå jämnt ut.
Inte konstigt att politiker skyggar inför att använda samhällsekonomiska analyser när deras favoritoprojekt uppvisar sådana usla siffror.
Jag behöver väl inte nämna att spårbilar kan lösa denna problematik på ett mycket bättre sätt. Det man försöker göra med duospårvagnen är ju att skapa en bättre regional trafik. Med spårbilsnät i Linköping och Norrköping kan man komplettera den regionala resan med en SNABB anslutning till arbetsplatsen i någon av de stora städerna. Totala restiden blir kortare än med duospårvagnen och spårbilsnäten hanterar också en mycket stor del av de lokala resorna. På sikt kan man förstås koppla ihop regionen med spårbilslänkar. Om man ersätter all pendeltågstrafik med dessa länkar så behöver man inte bygga ostlänkens södra halva (söder om Åby).
söndag 17 februari 2008
Spårvagnar är farliga!
Antal vagnar i Svgerige: 245
Antal olyckor: 368
I snitt alltså: 1,5 olycka per spårvagn och år!
Frågan är om detta är känt bland de beslutsfattare i Sveriges städer som är så sugna på att införa spårvagnar i sina städer!
Artiklar i ämnet:
Göteborgsposten
Dagens Nyheter
Spårbilar har förstås en stor fördel till i och med detta. Spårbilar konkurrerar inte med bilar om samma gatuutrymme och är inte föremål för förarfel varken i fordonet eller i bilen, vilket i stort sett eliminerar olyckorna.
lördag 9 februari 2008
Att hoppa till slutsatser
Ni som läser den här bloggen vet att det finns lösningar som inte kräver att man bygger om städerna för att passa trafiksystemets behov. Det vet politikerna och stadsplanerarna också, men de tror att det kommer att bli för dyrt och impopulärt. Som om det inte blir dyrt och impopulärt att bygga spårvagnslinjer och sen bygga om staden så att folk bor tillräckligt nära de där få hållplatserna man har råd att bygga. Att det kommer att bli impopulärt påpekar Gösta Gustavsson själv i artikeln.
Att Djurgården ska byggas tätt är politikernas önskedröm, men fastighetsbolag som jag har pratat med säger att det är omöjligt att räkna hem. Tätheten i bebyggelsen beror på avståndet från centrum, säger de, och Djurgården är för långt ut för att det ska gå att bygga hyresrätter eller högre hus. Även dessa förutsättningar kan ändras med ett spårbilssystem som erbjuder snabba resor till centrum eller vart än man ska. Med en spårvagn som bara passerar området i ena kanten får vi ännu ett område där de flesta tar bilen varje dag!
Två flugor på smällen!
söndag 3 februari 2008
Så ska vi använda tillväxten!
Tillväxten behöver vi istället för att ha råd att betala de varor vi måste ha även när de produceras på ett miljöriktigt och rättvisemärkt sätt. Eftersom de flesta fortfarande väljer att köpa det som är billigast måste man lagstifta för att få upp miljö- och rättvisekvaliten på varorna. Det bör man göra minst i samma tempo som hushållens inkomster ökar, då kommer vi att vänja oss vid att konsumera på samma nivå, men få nöjet av att känna att vi konsumerar allt mer hållbart.
Ett problem är att denna takt förmodligen inte kommer att räcka för att rädda jorden, vi måste lära oss att uppskatta en snålare tillvaro där saker inte är en ersättning för mänsklig kontakt och annat som är viktigt på riktigt.
Möjligen är det detta som Stefan Fölster med anhang menar när de skriver att tillväxten borde öka för att rädda miljön, men i så fall är de inget vidare på att uttrycka sig!
Ärligt talat så kommer det att krävas många mycket kraftfulla beslut för att få ner konsumtionen av energi och råvaror till en hållbar nivå. Den nuvarande regeringen har redan så låga popularitetssiffror så de kunde ju börja ta i med hårdhanskarna för miljön. Jag är inte så säker på vilket håll siffrorna skulle gå då, men just nu är det väl inte så farligt att försöka?
lördag 2 februari 2008
Klimattänkandet måste genomsyra allt
Enligt Björn Karlsson på LiTH motsvarar varje kilowattimme ett kg koldioxid. Bandyisen spyr alltså ut 6000 ton koldioxid per år, vilken motsvarar utsläppen från 2000 bilar! Denna koldioxid medverkar till att de naturliga isarna vi vill åka på allt mer sällan förekommer. Att i det läget föreslå att göra isen större, förmodligen ungefär dubbla ytan, är inte klimatsmart. Särskilt som det förmodligen förstör möjligheten att bygga bandybanan inomhus.
fredag 25 januari 2008
Beamways AB
Samtidigt gäller det att ta tag i tekniken och välja ut vilka av alla idéer som det ska satsas på i första hand. Att ta fram ett spårbilssystem är ju ett mycket stort projekt och måste drivas på ett mycket seriöst sätt så att alla säkerhetskrav som ställs för persontrafik kan uppfyllas. En stor del av det initiala arbetet kommer alltså att vara planering av utvecklingen, testningen och valideringen.