Här är en intressant amerikansk rapport om hur spårbunden trafik inte hjälper mot bilarna. Spårbilar nämns inte, det hade förstsås varit intressant att få med, men eftersom de har kollat och mätt statistik så gick väl inte det.
Deras slutsats är att biltrafik är det bästa, bara sänk förbrukningen i bilarna. Då har man inte alls tagit hänsyn till några andra nackdelar med biltrafik än koldioxidutsläpp.
Här är rapporten, som sagt mycket läsvärd.
lördag 11 oktober 2008
tisdag 9 september 2008
Positivt om spårtaxi i P1
Här kan ni lyssna på morgonens ganske långa och bra reportage i P1.
SIKA har tydligen utrett ett helt spårtaxinät i Stockholm och mälardalen. Intressant!
SIKA har tydligen utrett ett helt spårtaxinät i Stockholm och mälardalen. Intressant!
torsdag 24 juli 2008
Bättre biobränslekälla
Nu börjar det likna något: Alger i vetikala plastbehållare
Mängd bränsle per odlad hektar ca 100 gånger större än för vanligt vetebaserat biobränsle, hävdas det. Det blir dock en oroväckande hög verkningsgrad så man får ta det med en nypa salt. Ett smart initiativ hur som helst...
Mängd bränsle per odlad hektar ca 100 gånger större än för vanligt vetebaserat biobränsle, hävdas det. Det blir dock en oroväckande hög verkningsgrad så man får ta det med en nypa salt. Ett smart initiativ hur som helst...
lördag 5 juli 2008
Hur långe är långt?
Kanske dags att blogga lite igen, det var ett tag sen sist. Det pratas mycket om hållbarhet, men det är mycket som är ohållbart, t ex vår användning av fosfor:
http://www.energybulletin.net/node/33164
I 50 -150 år har vi fosfor till jordbruket. Det är bara ett exempel, litium har jag ju diskuterat förut och oljan är på allas läppar.
http://www.energybulletin.net/node/33164
I 50 -150 år har vi fosfor till jordbruket. Det är bara ett exempel, litium har jag ju diskuterat förut och oljan är på allas läppar.
söndag 25 maj 2008
Rapport om Dual mode
CEETI har undersökt potentialen hos Dual-mode system åt Texas DoT och Federal highway agency. Här är rapporten.
Kontentan är den vanliga: Det är nog bra, men det kommer aldrig att gå att genomföra av ekonomiska och administrativa skäl; främst hönan och ägget.
Min reflektion är att den viktigaste upplevda nackdelen med dual-mode är att alla måste byta fordon för att kunna åka. Men alla måste ju byta fordon även för att få ett annat bränsle (som de flesta verkar föreslå som bättre alternativ). Men visst är det ett viktigt problem med dual-mode, det är lätt hänt att den som stått för banan inte får några åkande... Det finns två lösningar:
- Ren spårbil undviker problemet eftersom banägaren står för fordonen. Man tappar dock fördelen med glesare nät. Denna fördel är kanske fiktiv, eftersom ett glest nät troligen inte ger tillräcklig kapacitet i alla fall.
- Interfacestandard inkl bilmöjlighet, dvs någon form av krok som tar tag i en "vanlig" bil med en drivvagn i spåret, alternativt palettsystem som inte kräver någon modifikation av bilen. Detta blir då ett mer rent långresesystem eftersom banan blir större och tyngre och därmed svårare att passa in i befintlig miljö.
Kontentan är den vanliga: Det är nog bra, men det kommer aldrig att gå att genomföra av ekonomiska och administrativa skäl; främst hönan och ägget.
Min reflektion är att den viktigaste upplevda nackdelen med dual-mode är att alla måste byta fordon för att kunna åka. Men alla måste ju byta fordon även för att få ett annat bränsle (som de flesta verkar föreslå som bättre alternativ). Men visst är det ett viktigt problem med dual-mode, det är lätt hänt att den som stått för banan inte får några åkande... Det finns två lösningar:
- Ren spårbil undviker problemet eftersom banägaren står för fordonen. Man tappar dock fördelen med glesare nät. Denna fördel är kanske fiktiv, eftersom ett glest nät troligen inte ger tillräcklig kapacitet i alla fall.
- Interfacestandard inkl bilmöjlighet, dvs någon form av krok som tar tag i en "vanlig" bil med en drivvagn i spåret, alternativt palettsystem som inte kräver någon modifikation av bilen. Detta blir då ett mer rent långresesystem eftersom banan blir större och tyngre och därmed svårare att passa in i befintlig miljö.
När tar oljan slut
I en artikel i Wall Street Journal refereras en kommande rapport som skriver ner oljetillgångarna i världen kraftigt. Om jag tolkar "depletion rate" på slutet rätt så har vi olja för 22 år kvar med nuvarande utvinningstakt! Hög tid att hitta på något annat alltså...
onsdag 21 maj 2008
Vad kostar koldioxiden?
I Sverige har vi (för vissa typer av utsläpp) en koldioxidskatt på 1.50 kr per kg. Nu kommer SIKA med en utredning som visar att bensinen ska öka i pris med 13 kr för att minska utsläppen från trafiken med 20%. En liter bensin motsvarar ca 2.5 kg koldioxid så skatteökningen är ca 5 kr per kg, eller totalt 6.50 kr inklusive det vi redan har.
Tidigare har EU kommit fram till att 40 öre per kg koldioxid bör räcka för att minska utsläppen enligt de uppsatta målen.
Här har vi alltså tre siffror som skiljer mer än en tiopotens från varann! Vi vet alltså ingenting, eller?
För att ytterligare kasta bensin på brasan kan jag också räkna ut ett annat värde:
I Linköping har man enligt kommunens egen uträkning en tidsfaktor på 2.5 mellan bil och buss. Det tar alltså 2,5 gånger längre tid att ta sig dit man ska med buss än med bil. Om man antar att medelpendlingen är 10 minuter med bil och (följdaktligen) 25 minuter per buss så tjänar man alltså 15 minuter på sin pendlingsresa. Med dagens tidsvärde på 51 kr/tim blir det då 13 kr i vinst. Men en 10 minuters resa i stan är väl bara ca 5 km lång, låt oss säga 0.5 liters bensinförbrukning. Om vi bortser från alla andra nackdelar med bussen än att den går saktare måste det alltså bli 26 kr dyrare per liter att tanka bilen för att bil och buss ska få samma kostnad. Lägger vi så på de andra bussnackdelarna som komfortbrist, osäkerhet i avgångstid etc så inser man att bensinpriset ska nog upp mot 50 kr innan bilen ställs i någon större utsträckning till förmån för buss på korta sträckor.
Vi har nu koldioxidvärderingar (av typen: vad ska vi lägga på priset för att få folk att avstå från den utsläppande aktiviteten) från 40 öre till 10 kr per kg. Vad tror ni, alla gissningar verkar vara möjliga!
Tidigare har EU kommit fram till att 40 öre per kg koldioxid bör räcka för att minska utsläppen enligt de uppsatta målen.
Här har vi alltså tre siffror som skiljer mer än en tiopotens från varann! Vi vet alltså ingenting, eller?
För att ytterligare kasta bensin på brasan kan jag också räkna ut ett annat värde:
I Linköping har man enligt kommunens egen uträkning en tidsfaktor på 2.5 mellan bil och buss. Det tar alltså 2,5 gånger längre tid att ta sig dit man ska med buss än med bil. Om man antar att medelpendlingen är 10 minuter med bil och (följdaktligen) 25 minuter per buss så tjänar man alltså 15 minuter på sin pendlingsresa. Med dagens tidsvärde på 51 kr/tim blir det då 13 kr i vinst. Men en 10 minuters resa i stan är väl bara ca 5 km lång, låt oss säga 0.5 liters bensinförbrukning. Om vi bortser från alla andra nackdelar med bussen än att den går saktare måste det alltså bli 26 kr dyrare per liter att tanka bilen för att bil och buss ska få samma kostnad. Lägger vi så på de andra bussnackdelarna som komfortbrist, osäkerhet i avgångstid etc så inser man att bensinpriset ska nog upp mot 50 kr innan bilen ställs i någon större utsträckning till förmån för buss på korta sträckor.
Vi har nu koldioxidvärderingar (av typen: vad ska vi lägga på priset för att få folk att avstå från den utsläppande aktiviteten) från 40 öre till 10 kr per kg. Vad tror ni, alla gissningar verkar vara möjliga!
Klimatosmart forbollsmatch
Just nu spelar Chelsea och Manchester U final i Moskva. 40 000 engelsmän har flugit in för att betitta spektaklet. Med ca 3 flygtimmar per riktning blir det totalt 240 000 flygtimmar och alltså 12 miljoner till VI-skogen som klimatkompensation! 50kr per flygtimme är har jag ju räknat ut kompensationen till i tidigare blogginlägg.
onsdag 23 april 2008
Spårbilar i Helsingborg?
Artikel i Helsingborgs Dagblad förra tisdagen när spårbilsmötet var. I papperstidningen fanns två av Hans fina bilder i stort format.
lördag 19 april 2008
Spårvagnar är gamla
I dagens Corren berättas det att planerna på spårvagn i Linköping framfördes första gången 1908. De har sedan dykt upp igen vid olika tillfällen. Den linje man önskade sig 1908 var samma som nu, LinkLinksträckningen! Och eftersom den samhällsekonomiska nyttan är lika usel nu som då så kommer den säkert inte att byggas nu heller. De här planerna är mest ett sätt för lokalpolitikerna att visa handlingskraft utan att det kostar något. Sådana här satsningar medfinansieras "självklart" till 5o% av staten så får man inga statliga pengar är det hel ok att inte bygga något. Se t ex på Norrköping som inte bygger klart sin lilla och mycket billiga spårvägsförlängning för att staten inte har "ställt upp" med "sin" del.
Med spårtaxi behövs inga statliga pengar, möjligen garantier. Så det är bara att sätta igång. Det kanske är det som gör att lokalpolitikerna blir skräckslagna? -- Att de kan bestämma själva!
Med spårtaxi behövs inga statliga pengar, möjligen garantier. Så det är bara att sätta igång. Det kanske är det som gör att lokalpolitikerna blir skräckslagna? -- Att de kan bestämma själva!
torsdag 17 april 2008
Ett skönt gäng!
Igår höll jag ett föredrag för en grupp pensionärer på seniorboendet på Ekoxen. Där fanns ingen rädsla för ny teknik! Det enda problemet var skrap i "myggan" som jag skulle prata i. Annars var det bara entusiasm inför spårtaxi i Linköping. Det värmde, liksom kaffet efteråt.
Spårtaxi är ju också extra bra för dem som känner sig osäkra i trafiken, eller inte kan eller får köra bil. Förvåningen var lika stor som vanligt när jag nämnde att politikerna vill ha spårvagn. Även pensionärerna använde ord som stenålder etc!
Vid fikastunden bestämdes det (utan min påpiskning, jag lovar) att skriva en namnlista och skicka till stadens politiker! Jag får nog ta och besöka lite fler liknande ställen för att bygga opinion!
Spårtaxi är ju också extra bra för dem som känner sig osäkra i trafiken, eller inte kan eller får köra bil. Förvåningen var lika stor som vanligt när jag nämnde att politikerna vill ha spårvagn. Även pensionärerna använde ord som stenålder etc!
Vid fikastunden bestämdes det (utan min påpiskning, jag lovar) att skriva en namnlista och skicka till stadens politiker! Jag får nog ta och besöka lite fler liknande ställen för att bygga opinion!
Blåögda tjänstemän
I tisdagens Corren skriver man återigen om spårvagnar i Linköping. Kommunens ledande tjänstemän Christer Nilsson och Gunnar Lönn tror att man ska kunna öka kollektivtrafiken med 180% genom att sänka hastigheten från 50 till 40 innanför Y-ringen. Det är det omräknade resultatet av att man "hoppas" att biltrafiken ska minska från 57% till 39%. Det är en minskning med 18%-enheter och ska man då få ihop totalt 100% så måste det till 18%-enheter kollektivtrafik i stället. Idag har man 10% och en ökning därifrån till 28% är ju nästan en tredubbling, eller alltså 180%
Tanken är väl att härmed motivera en spårvagnssatsning, genom att påpeka att det är orimligt att köra tre gånger fler bussar.
Men idag är bilen mer än dubbelt så snabb som bussen, så en sänkning från 50 till 40 på en del av resan gör väl ungefär att man kommer upp till halva restiden mot buss/spårvagn. Tillåt mig betvivla att detta leder till nästan en tredubbling av resandet!
Enda sättet som jag känner till att erbjuda en likvärdig motsvarighet till bilen är spårtaxi. Ska det vara så svårt att inse det, det är ju bara att lägga bort önsketänkandet så inser man att ska man locka bilister så får det inte betyda att de tappar halvtimmevis varje dag av sin dyrbara tid!
Artikeln i Corren
Debatt som hör till
Tanken är väl att härmed motivera en spårvagnssatsning, genom att påpeka att det är orimligt att köra tre gånger fler bussar.
Men idag är bilen mer än dubbelt så snabb som bussen, så en sänkning från 50 till 40 på en del av resan gör väl ungefär att man kommer upp till halva restiden mot buss/spårvagn. Tillåt mig betvivla att detta leder till nästan en tredubbling av resandet!
Enda sättet som jag känner till att erbjuda en likvärdig motsvarighet till bilen är spårtaxi. Ska det vara så svårt att inse det, det är ju bara att lägga bort önsketänkandet så inser man att ska man locka bilister så får det inte betyda att de tappar halvtimmevis varje dag av sin dyrbara tid!
Artikeln i Corren
Debatt som hör till
torsdag 10 april 2008
Vad är målgruppen?
No Wait Transit har enligt en artikel i Öviks Allehanda lyckats skrapa ihop 60 miljoner i kapital till sin tumstockstunnelbana. Nu ska en testbana byggas, om de bara får 40 miljoner från staten.
Jag undrar dock om det finns någon marknad för ett system som inte kan växla, går i 8-9 m/s och har en kapacitet på 20 000 passagerare i timmen. I deras exempelprojekt i Korea är behovet 51 000 passagerare per dag, vilket enligt en normal tumregel ska ge ett behov av 5 100 passagerare i maxtimmen... Vad kostar det att dra runt ett 6 km långt tåg (ja eller egentligen längre, eftersom det viker ihop sig på stationerna) på banan dygnet runt för att utföra ungefär 200 000 passagerarkilometer?
Kostnaderna verkar inte vara särskilt blygsamma, deras andra exempel i Stockholm, påstås kosta 5 miljarder. Det är nästan 2 miljarder per kilometer, dvs dubbelt mot tunnelbana. Vad kan gå fel?
Sen kvarstår ju förstås mitt gamla frågetecken kring hur det kommer att kännas att vridas runt 90 grader och sen tillbaks vid varje station.
Jag undrar dock om det finns någon marknad för ett system som inte kan växla, går i 8-9 m/s och har en kapacitet på 20 000 passagerare i timmen. I deras exempelprojekt i Korea är behovet 51 000 passagerare per dag, vilket enligt en normal tumregel ska ge ett behov av 5 100 passagerare i maxtimmen... Vad kostar det att dra runt ett 6 km långt tåg (ja eller egentligen längre, eftersom det viker ihop sig på stationerna) på banan dygnet runt för att utföra ungefär 200 000 passagerarkilometer?
Kostnaderna verkar inte vara särskilt blygsamma, deras andra exempel i Stockholm, påstås kosta 5 miljarder. Det är nästan 2 miljarder per kilometer, dvs dubbelt mot tunnelbana. Vad kan gå fel?
Sen kvarstår ju förstås mitt gamla frågetecken kring hur det kommer att kännas att vridas runt 90 grader och sen tillbaks vid varje station.
Lagra vindkraft?
I en NyTeknik-artikel läste jag att man tänker använda danska elbilar för att larga vindenergi över natten. Det konstiga är att om batteriet sitter i en bil är det ekonomiskt att använda detta, men om batteriet är stationärt utan bil blir det för dyrt. Då ska man i stället lagra vätgas enligt denna artikel, som dock inte berör problemet med kanske 25% verkningsgrad i el-vätgas-el omvandlingen (siffran kommer från en av kommentarerna).
Naturligtvis är det smart att använda bilarna som lagring för då är det ju någon annan som betalar för batterierna. Men bilarna kommer inte att återföra någon energi till elnätet (annat än möjligen i en katastrofsituation) så det hjälper liksom inte för andra ändamål.
Naturligtvis är det smart att använda bilarna som lagring för då är det ju någon annan som betalar för batterierna. Men bilarna kommer inte att återföra någon energi till elnätet (annat än möjligen i en katastrofsituation) så det hjälper liksom inte för andra ändamål.
onsdag 9 april 2008
Correns ledare nämner spårtaxi
I gårdagens Corren ägnades ledaren åt Linköpings nya översiktsplan.
Corren hoppar friskt på förtätningståget. Men har man någon som helst koll på hur mycket miljövinst det ger att några få extra procent av stadens innevånare bor ett par km närmare centrum? Det låter inte som att det kommer att få någon större miljöeffekt. Och små miljöeffekter är väl bra, men är det värt priset i detta fallet? Och vad gör man som ger stora miljöeffekter? Bygger en ringled som gör att folk kommer att åka längre sträcka för att ta sig samma bit om de optimerar på tid. Är det smart?
Om man läser längre bak i tidningen så framskymtar politikernas dolda motiv: Det är mycket billigare att bygga nya bostäder i centrum än perifert för anslutningen av fjärrvärme, el etc blir ju kortare. Dessutom inbillar jag mig att kommunens intäkter på att sälja centrala tomter kommer att bli betydande.
Sen kommer ledaren fram till kommunikationerna. Spårvagn ska vi ha för att den är miljövänlig och trivsam. Har vi råd att satsa miljarder för att få något som bara är trivsammare än det vi redan har -- miljövänliga bussar? NEJ, ska vi satsa på något nytt trafiksystem så ska vi väl satsa på något som är MYCKET bättre än det vi redan har, spårtaxi i hela staden är det ända som kan erbjuda detta.
Visserligen tycker ledarskribenten att man ska kombinera den långa spårvagnslinjen med långsamma fordon med spårtaxi på det jämförelsevis lilla tornbyområdet. Men det är just detta tänkande som är så dåligt. Dels är det förstås ologiskt att bygga något som är dyrt och långsamt och sen använda något som är billigare och snabbare som matningstrafik. Och dels är ju en stor del av vitsen med spårtaxi att man INTE ska behöva byta under sin resa. Precis som alla nätverk så måste spårtaxi byggas ut i stor skala för att komma till sin rätt. Ledarens förslag är som att säga att du får ringa inom Tornby men om du vill kontakta någon i resten av staden får du skicka brev!
Ur några andra aspekter kunde dock Tornby vara en bra plats för spårtaxi:
- Man kan parkera en gång och sen besöka många affärer utan att flytta bilen emellan. Särskilt intressant om de bygger andra halvan av Tornby några kilometer bort...
- Man får erfarenhet som visar att det så klart är spårtaxi man ska bygga i resten av staden också. Då gäller det bara att man inte redan har slösat bort pengarna på spårvagnar.
- Man visar att Correns och Gösta Gustavssons aprilskämt 2007 inte alls var något aprilskämt!
Till slut applåderar man nytänkande på Djurgården som ska bli en energi- och mijlövänlig stadsdel. Hur bra är det då att spårvagnslinjen (linklink) bara snuddar nordvästra hörnet av stadsdelen och stora delar lämnas utan vettig kollektivtrafik. Med spårtaxi kan man få nära till en hållplats från samtliga bostäder i Djurgården och därifrån nära till hela stan!
Corren hoppar friskt på förtätningståget. Men har man någon som helst koll på hur mycket miljövinst det ger att några få extra procent av stadens innevånare bor ett par km närmare centrum? Det låter inte som att det kommer att få någon större miljöeffekt. Och små miljöeffekter är väl bra, men är det värt priset i detta fallet? Och vad gör man som ger stora miljöeffekter? Bygger en ringled som gör att folk kommer att åka längre sträcka för att ta sig samma bit om de optimerar på tid. Är det smart?
Om man läser längre bak i tidningen så framskymtar politikernas dolda motiv: Det är mycket billigare att bygga nya bostäder i centrum än perifert för anslutningen av fjärrvärme, el etc blir ju kortare. Dessutom inbillar jag mig att kommunens intäkter på att sälja centrala tomter kommer att bli betydande.
Sen kommer ledaren fram till kommunikationerna. Spårvagn ska vi ha för att den är miljövänlig och trivsam. Har vi råd att satsa miljarder för att få något som bara är trivsammare än det vi redan har -- miljövänliga bussar? NEJ, ska vi satsa på något nytt trafiksystem så ska vi väl satsa på något som är MYCKET bättre än det vi redan har, spårtaxi i hela staden är det ända som kan erbjuda detta.
Visserligen tycker ledarskribenten att man ska kombinera den långa spårvagnslinjen med långsamma fordon med spårtaxi på det jämförelsevis lilla tornbyområdet. Men det är just detta tänkande som är så dåligt. Dels är det förstås ologiskt att bygga något som är dyrt och långsamt och sen använda något som är billigare och snabbare som matningstrafik. Och dels är ju en stor del av vitsen med spårtaxi att man INTE ska behöva byta under sin resa. Precis som alla nätverk så måste spårtaxi byggas ut i stor skala för att komma till sin rätt. Ledarens förslag är som att säga att du får ringa inom Tornby men om du vill kontakta någon i resten av staden får du skicka brev!
Ur några andra aspekter kunde dock Tornby vara en bra plats för spårtaxi:
- Man kan parkera en gång och sen besöka många affärer utan att flytta bilen emellan. Särskilt intressant om de bygger andra halvan av Tornby några kilometer bort...
- Man får erfarenhet som visar att det så klart är spårtaxi man ska bygga i resten av staden också. Då gäller det bara att man inte redan har slösat bort pengarna på spårvagnar.
- Man visar att Correns och Gösta Gustavssons aprilskämt 2007 inte alls var något aprilskämt!
Till slut applåderar man nytänkande på Djurgården som ska bli en energi- och mijlövänlig stadsdel. Hur bra är det då att spårvagnslinjen (linklink) bara snuddar nordvästra hörnet av stadsdelen och stora delar lämnas utan vettig kollektivtrafik. Med spårtaxi kan man få nära till en hållplats från samtliga bostäder i Djurgården och därifrån nära till hela stan!
Baggu bags or buggy bags?
Idag kom ett mail från en gammal kollega. Han har startat ett litet importbolag för miljökassar som sidoprojekt. Kolla på baggu.se. Det coola med själva sajten är att man får se färgerna på kassarna man köper.
Det vore bra om det fanns en analys av miljövinsten med att använda dessa kassar. Visst står det att det är bättre än plastkassar, men hur många gånger måste man använda sin baggu för att det ska gå plus. Vi slänger ju normalt våra plastkassar fulla med sopor som sedan bränns. Så det som är skillnaden är att man förmodligen förbrukar lite energi för att göra om olja till plasten. Å andra sidan är det ju inte så himla bra att bränna olja heller, men det här är ju minimalt jämfört med bilarnas oljeförbränning (som jag försöker minska i mitt företag). Baggun å andra sidan har färdats hit från Kina, och kanske från en plastfabrik i väst till Kina innan det. Och så måste vi ändå köpa plastkassar till soporna, även om de är lite tunnare.
Den stora vinsten är nog ekonomisk för köparen, bara 40 plastkassar på en baggu. Men då gäller det att den tål att användas mer än 40 gånger utan att bli shabbig.
Bomullskassar, de klassiska "miljökassarna" kan man ju använda år ut och år in, och ändå säger vissa undersökningar att de är sämre än plastkassar. Så man ska aldrig vara för säker vad som är smartast. I det här fallet tror jag att det är mycket bättre med baggu på platser där man deponerar soporna eller jäser dem, än på platser där man bränner soporna.
Det vore bra om det fanns en analys av miljövinsten med att använda dessa kassar. Visst står det att det är bättre än plastkassar, men hur många gånger måste man använda sin baggu för att det ska gå plus. Vi slänger ju normalt våra plastkassar fulla med sopor som sedan bränns. Så det som är skillnaden är att man förmodligen förbrukar lite energi för att göra om olja till plasten. Å andra sidan är det ju inte så himla bra att bränna olja heller, men det här är ju minimalt jämfört med bilarnas oljeförbränning (som jag försöker minska i mitt företag). Baggun å andra sidan har färdats hit från Kina, och kanske från en plastfabrik i väst till Kina innan det. Och så måste vi ändå köpa plastkassar till soporna, även om de är lite tunnare.
Den stora vinsten är nog ekonomisk för köparen, bara 40 plastkassar på en baggu. Men då gäller det att den tål att användas mer än 40 gånger utan att bli shabbig.
Bomullskassar, de klassiska "miljökassarna" kan man ju använda år ut och år in, och ändå säger vissa undersökningar att de är sämre än plastkassar. Så man ska aldrig vara för säker vad som är smartast. I det här fallet tror jag att det är mycket bättre med baggu på platser där man deponerar soporna eller jäser dem, än på platser där man bränner soporna.
lördag 8 mars 2008
Beamwaysbilder
Nu finns Hans Kylbergs gamla Beamwaysbilder tillgängliga på nätet:
Vasavägen, sidovy
Vasavägen mer underifrån
Kaptensgatan
Detta är exempel på hur det kan se ut i gammal och nyare miljö.
Vasavägen, sidovy
Vasavägen mer underifrån
Kaptensgatan
Detta är exempel på hur det kan se ut i gammal och nyare miljö.
Benke i TV
På tisdag 11/3 kommer jag att vara med i Kanal Lokals debattprogram. Detta sänds direkt, någon gång mellan 18:15 och 19. Ämnet för debatten är något i stil med "behöver Linköping någon ny kollektivtrafik".
onsdag 5 mars 2008
Samhällsekonomiska mätetal
Jag har börjat tycka att nettonuvärdeskvoten är ett dumt mått. Det är för svårt att förklara (t ex misslyckades man ju i duospårvagns-utredningen). Jag tror att nuvärdeskvoten i procent skulle vara mycket bättre: Det är ju direkt andelen av investeringen som man får tillbaks:
Tjustbanans upprustning: 11%
Dusopårvagnen: 14%
Ostlänken: 100%
Spårtaxi i hela Linköping: 300%
Intuitivt enkelt att förstå, tycker jag. Dessutom får man inte det där olinjära på samma sätt, att det ju faktiskt är väldigt stor skillnad på -0,8 och -0,9 (5 resp 10 gånger för små intäkter). Det är lättare att se att 10% tillbaks är mycket mindre än 20% tillbaks.
Möjligen kunde man göra ett ändå bättre mått genom att vid positiv nettonuvärdeskvot ange denna och vid negativ ange -1/(1+nettonuvärdeskvoten):
Tjustbanans upprustning: -9
Duospårvagnen: -7
Ostlänken: 0
Spårtaxi i Linköping: 2
Detta anger ju då hur många gånger större resp mindre som nyttorna är jämfört med kostnaderna.
Tjustbanans upprustning: 11%
Dusopårvagnen: 14%
Ostlänken: 100%
Spårtaxi i hela Linköping: 300%
Intuitivt enkelt att förstå, tycker jag. Dessutom får man inte det där olinjära på samma sätt, att det ju faktiskt är väldigt stor skillnad på -0,8 och -0,9 (5 resp 10 gånger för små intäkter). Det är lättare att se att 10% tillbaks är mycket mindre än 20% tillbaks.
Möjligen kunde man göra ett ändå bättre mått genom att vid positiv nettonuvärdeskvot ange denna och vid negativ ange -1/(1+nettonuvärdeskvoten):
Tjustbanans upprustning: -9
Duospårvagnen: -7
Ostlänken: 0
Spårtaxi i Linköping: 2
Detta anger ju då hur många gånger större resp mindre som nyttorna är jämfört med kostnaderna.
tisdag 4 mars 2008
Kiruna utreder spårbilar
I fredags presenterade WSP en rapport om spårbilar i Kiruna. Denna händelse refererades i många media:
Radio Norrbotten
Norrländska Socialdemokraten
Smålandsposten
Norrbottenskuriren
Öviks allehanda
Expressen påstås också ha skrivit men det jag hittade på nätet var en något äldre artikel från Umeå, fokuserad på SkyCab.
Radio Norrbotten
Norrländska Socialdemokraten
Smålandsposten
Norrbottenskuriren
Öviks allehanda
Expressen påstås också ha skrivit men det jag hittade på nätet var en något äldre artikel från Umeå, fokuserad på SkyCab.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)