I dagens Corren diskuteras om det inte vore bättre att lägga Ostlänken i en tunnel under Stångån. Någon påpekar att spåren på stationen då kommer minst 12 meter under mark. Antagligen för att man rätt nära stationen måste ta sig under stångåns bottennivå. Den lösningen ter sig i och för sig något mer attraktiv ur en estetisk och bullersynpunk än att dra en 11 m hög och 60 m bred bro bredvid dagens järnvägsbro. Men smakar det så kostar det. Linköpings nya resecentrum är redan kostnadsberäknat till 1-2 miljarder utan tunneln. Tillkommer antagligen en miljard till för tunnelalternativet!
3 miljarder kronor är mycket pengar för en infrastruktur som bara betjänar Linköping med omnejd, högt räknat 300 000 personer. Det blir 10 000 kr per person. Har vi råd med det?
Som ni vet förespråkar jag ett spårbilsnät i Linköping. Det kommer att kosta ungefär lika mycket men påverkar resandet, koldioxidutsläppen, bullret, trängseln etc i stan så oerhört mycket mer (i positiv riktning). Och om Linköping verkligen ska växa till 200 000 innevånare så ersätter spårbilsnätet så många andra trafikinvesteringar som annars hade behövts.
Så till det saken: Vore det inte mycket smartare att dra Ostlänken utanför stan, längs E4, eller rättare sagt, dra Ostlänken på den gamla banan genom stan och lägg om stambanan längs E4. Dvs godstrafik som ändå inte ska stanna i Linköping kör förbi och persontågen går in i stan, till befintligt resecentrum, kanske med något extra spår. Det viktiga är att det borde räcka med de två nuvarande spåren mellan Tallboda någonstans och Malmslätt ungefär, om man drar all långsam trafik utanför stan.
På längre sikt bör man planera för att helt eliminera stationen inne i stan, kanske kan man dra fyra spår längs E4 direkt om det behövs. Den nya stationen placeras vid E4, t ex mitt emot Tornby. Anslutningen till lokaltrafiken funkar precis lika bra därifrån som från Resecentrum när spårbilsnätet är utbyggt!
På detta sätt sparar man i storeksordningen 2 miljarder i byggkostnad på Ostlänken + nytt resecentrum. Exploateringen av Kallerstad om skulle betala kalaset kan man göra ändå, och området blir betydligt mer attraktivt än med en höghastighetsjärnväg inpå knutarna.
De som inte bor i Linköping och ska åka på Götalandsbanan eller Europabanan kommer förstås att vilja att höghastighetstågen går på den nya banan förbi stan. En första spårbilslänk från en "utlokaliserad perrong" ute vid E4 in till befintligt resecentrum kan tillgodose detta krav, som sparar några minuter på alla snabbtåg utan att minska snabbtågens tillgänglighet för Linköpingsborna särskilt mycket. Tänk flygplats med två terminaler och en automatisk förbindelsebana med små vagnar. Man kan dra denna tanke lite längre genom att låta spårbilsbanan gå vidare till Linköpings flygplats -- resecentrum terminal 3!
Nästa tanke är att vända på steken -- resecentrum är redan 140 år gammalt... Bygg ett nytt resecentrum utanför Tornby och låt bussterminalen vid dagens resecentrum vara terminal 2, flygplatsen terminal 3. Med några stationer inom Tornby och några i centrum har vi en utmärkt "park and ride" för de som kommer från E4 eller Motalahållet med snabb tillgång till tåg, flyg och centrum.
Lägg till LinkLink som spårbil och det börjar likna nåt! Givetvis kan man också dra en länk till Mörtlösa om man envisas med att lägga handel ända där ute.
Nu säger vännerna av (den gamla) ordningen att spårbilar finns ju inte, så det kan vi inte planera för. Men med tanke på att Ostlänken ska vara klar för trafik år 2020 eller så finns det gott om tid, redan idag är ju både ULTras och Vectus system godkända för persontrafik med 3 s mellan fordonen, mycket kommer att hända på de ca 10 år som går tills detta spårbilssystem behöver beställas. Och missar man ändå leveranstiden med ett par år är olägenheten som det orsakar i form av att man kanske får åka en extra buss mellan gamla och nya resecentrum mycket liten jämfört med olägenheterna under de ca 10 år då man annars drar en ny fet järnväg genom centrala stan!
Visar inlägg med etikett ultra. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ultra. Visa alla inlägg
tisdag 13 januari 2009
söndag 23 september 2007
Mera om säkerhet
ULTra har lagt upp en mycket fin ny animation på YouTube. Kolla på den!
Det enda som oroar mig är att banan har fått staket. Förmodligen är det HMRI som har ställt krav på detta. HMRI är Her Majestys Railway Inspectorate och motsvarar svenska Järnvägsstyrelsen. Eftersom dessa myndigheter har grundregeln att inget system får vara osäkrare än ett som tidigare godkänts betyder detta, om man hårddrar det att inga system utan möjlighet att promenera till närmaste station via en staketförsedd gång får byggas. Det känns som att man skruvar åt tumskruvarna rejält, med ett 1,8 meter brett spår med 40 cm höga kanter på sidorna känns det ju inte som någon större risk att ta sig till stationen utan staket, om det nu är så illa att man måste kliva ur vagnen på linjen, vilket ju ändå måste vara den absolut sista nödlösningen. I hundar år har vi haft system utan denna möjlighet, t ex linbanor, men det räcker alltså inte för nya system, eftersom det i mellantiden har införts system, APM som har gångar med räcken.
I ett tidigare inlägg har jag skrivit om vådan av säkerhetskrav som eskalerar kostnaderna så att systemen inte blir byggda, eller sänker kapaciteten så att de inte blir attraktiva. I det här fallet har inte staketet några större sådana effekter, men däremot en annan: Det visuella intrånget av spåret ökar. Kanske inte i första hand genom staketet i sig, men för att kunna ha staket så måste ju banan vara bredare än fordonen och gå under dessa om det ska vara någon vits. Av de just nu mest aktuella systemen är det bara ULTra och MicroRail som uppfyller staketkravet, och de är också de system som har störst visuellt intrång.
En annan fråga i sammanhanget är hur säkert det blir att ha folk rännande på spåren. I fallet att det verkligen har varit en incident där någon slags central funktion har valt att släppa ut passagerarna i en vagn på spåret kan man förstås stoppa trafiken i närheten respektive köra undan de vagnar som om de stannades skulle blockera flanörernas väg. Men med breda spår och staket som trygghet kommer det naturligtvis att komma upp folk på banan på andra ställen också, t ex för att de har hittat en genväg över en trafikerad väg, eller bara som ett "mandomsprov" bland tonåringar. Det kommer att bli svårt att se till att det är fysiskt omöjligt att ta sig in på spåret från stationerna. I animeringen ser man t ex stora möjligheter till detta (vid 1 min, t ex). Och naturligtvis blir spåren en favorit för utövarna av den nya sporten Parkour. Det läskiga med detta är att vagnarna har rörelsesensorer som gör att de oftast kommer att stanna om det kommer en person på spåret. Men helt säkra kommer sådana sensorer aldrig att bli. ULTra har förstås stor tilltro till sina sensorer eftersom de tänker sig att mycket av spåren kommer att gå i markplan, som framgår av videon.
Om man är konspiratoriskt lagd, eller har studerat hur företag brukar göra för att tillskansa sig konkurrensfördelar kan man gissa på att ULTra frivilligt har satt dit staket inför godkännandet. För om deras system blir godkänt med staket som villkor har de för alltid utestängt de flesta konkurrenter från marknaden!
Det jag vill komma fram till är förstås precis som i det förra inlägget om säkerhet att man måste ta ett större grepp när man bedömer systemens säkerhet. Om det är så att system med staket blir så fula att de inte installeras av denna anledning blir resultatet att biltrafiken fortsätter att dominera, vilket förstås är mycket mindre säkert än ett smäckert, hängande spårbilssystem utan promenadevakuering.
Det enda som oroar mig är att banan har fått staket. Förmodligen är det HMRI som har ställt krav på detta. HMRI är Her Majestys Railway Inspectorate och motsvarar svenska Järnvägsstyrelsen. Eftersom dessa myndigheter har grundregeln att inget system får vara osäkrare än ett som tidigare godkänts betyder detta, om man hårddrar det att inga system utan möjlighet att promenera till närmaste station via en staketförsedd gång får byggas. Det känns som att man skruvar åt tumskruvarna rejält, med ett 1,8 meter brett spår med 40 cm höga kanter på sidorna känns det ju inte som någon större risk att ta sig till stationen utan staket, om det nu är så illa att man måste kliva ur vagnen på linjen, vilket ju ändå måste vara den absolut sista nödlösningen. I hundar år har vi haft system utan denna möjlighet, t ex linbanor, men det räcker alltså inte för nya system, eftersom det i mellantiden har införts system, APM som har gångar med räcken.
I ett tidigare inlägg har jag skrivit om vådan av säkerhetskrav som eskalerar kostnaderna så att systemen inte blir byggda, eller sänker kapaciteten så att de inte blir attraktiva. I det här fallet har inte staketet några större sådana effekter, men däremot en annan: Det visuella intrånget av spåret ökar. Kanske inte i första hand genom staketet i sig, men för att kunna ha staket så måste ju banan vara bredare än fordonen och gå under dessa om det ska vara någon vits. Av de just nu mest aktuella systemen är det bara ULTra och MicroRail som uppfyller staketkravet, och de är också de system som har störst visuellt intrång.
En annan fråga i sammanhanget är hur säkert det blir att ha folk rännande på spåren. I fallet att det verkligen har varit en incident där någon slags central funktion har valt att släppa ut passagerarna i en vagn på spåret kan man förstås stoppa trafiken i närheten respektive köra undan de vagnar som om de stannades skulle blockera flanörernas väg. Men med breda spår och staket som trygghet kommer det naturligtvis att komma upp folk på banan på andra ställen också, t ex för att de har hittat en genväg över en trafikerad väg, eller bara som ett "mandomsprov" bland tonåringar. Det kommer att bli svårt att se till att det är fysiskt omöjligt att ta sig in på spåret från stationerna. I animeringen ser man t ex stora möjligheter till detta (vid 1 min, t ex). Och naturligtvis blir spåren en favorit för utövarna av den nya sporten Parkour. Det läskiga med detta är att vagnarna har rörelsesensorer som gör att de oftast kommer att stanna om det kommer en person på spåret. Men helt säkra kommer sådana sensorer aldrig att bli. ULTra har förstås stor tilltro till sina sensorer eftersom de tänker sig att mycket av spåren kommer att gå i markplan, som framgår av videon.
Om man är konspiratoriskt lagd, eller har studerat hur företag brukar göra för att tillskansa sig konkurrensfördelar kan man gissa på att ULTra frivilligt har satt dit staket inför godkännandet. För om deras system blir godkänt med staket som villkor har de för alltid utestängt de flesta konkurrenter från marknaden!
Det jag vill komma fram till är förstås precis som i det förra inlägget om säkerhet att man måste ta ett större grepp när man bedömer systemens säkerhet. Om det är så att system med staket blir så fula att de inte installeras av denna anledning blir resultatet att biltrafiken fortsätter att dominera, vilket förstås är mycket mindre säkert än ett smäckert, hängande spårbilssystem utan promenadevakuering.
onsdag 19 september 2007
Reviderade energiförbrukningssiffror
Jan-Erik Nowacki grävde fram en rapport från KTH. Den visar hur lätt det är att lura sig om man inte har tillräckligt stora perspektiv på saker och ting. I rapporten tittar man på den totala energiförbrukningen för olika transportslag inklusive bygge, drift och rivning av både infrastruktur och fordon. Det mest spektakulära resultatet är att för järnvägen är framdrivningen bara 1/3 av den totala energin, medan den för vägtrafik är nästan 60%. Detta betyder förstås inte att järnvägen är mindre energisnål än vägtrafiken, men skillnaden är bara hälften mot vad man brukar tro!
Nu är det ju inte heller helt lätt att jämföra elförbrukning med bensinförbrukning, men om man tredubblar de 0,1 kWh/pkm som järnvägen brukar skryta med så får man alltså 3 kWh per personmil. Om vi antar att man får ut 3 kWh per liter i en bilmotor (vilket nog är i överkant) motsvarar detta en bensinförbrukning på 1 liter/mil. Om man för jämförelsens skull ökar på bilsiffran med faktorn 1,75 så får vi 0,87/0,6/1,3= 1,1 liter /mil. (1,3 är snittantalet personer per bil och 0,87 snittförbrukningen, enligt SIKA).
Vi har alltså ungefär samma förbrukning för bil och tåg! (En lite noggrannare uträkning ger en fördel på 30% för tåget, men det är ändå inte särskilt imponerande med tanke på tågets alla andra nackdelar).
Undrar nu var vi hamnar för spårbilar. Det kommer att skilja en hel del mellan olika system, verkar det som. SkyWeb Express (0,34 kWh/fkm) med sina linjärmotorer redovisar skrämmande höga siffror... ULTra redovisar 0,15 kWh/pkm (eller är det fkm?). Frågan är vad deras bana kostar att bygga och riva, ur energisynpunkt. Risken är att man närmar sig bilen här med!
Beamwayssystemet fokuserar redan från början på total förbrukning och har därför både en lätt bana (lite materialåtgång) och en snål drift. Exakta siffror är förstås för tidigt att ge, men de kommer att bli väsentligt lägre än något som nämns ovan!
Nu är det ju inte heller helt lätt att jämföra elförbrukning med bensinförbrukning, men om man tredubblar de 0,1 kWh/pkm som järnvägen brukar skryta med så får man alltså 3 kWh per personmil. Om vi antar att man får ut 3 kWh per liter i en bilmotor (vilket nog är i överkant) motsvarar detta en bensinförbrukning på 1 liter/mil. Om man för jämförelsens skull ökar på bilsiffran med faktorn 1,75 så får vi 0,87/0,6/1,3= 1,1 liter /mil. (1,3 är snittantalet personer per bil och 0,87 snittförbrukningen, enligt SIKA).
Vi har alltså ungefär samma förbrukning för bil och tåg! (En lite noggrannare uträkning ger en fördel på 30% för tåget, men det är ändå inte särskilt imponerande med tanke på tågets alla andra nackdelar).
Undrar nu var vi hamnar för spårbilar. Det kommer att skilja en hel del mellan olika system, verkar det som. SkyWeb Express (0,34 kWh/fkm) med sina linjärmotorer redovisar skrämmande höga siffror... ULTra redovisar 0,15 kWh/pkm (eller är det fkm?). Frågan är vad deras bana kostar att bygga och riva, ur energisynpunkt. Risken är att man närmar sig bilen här med!
Beamwayssystemet fokuserar redan från början på total förbrukning och har därför både en lätt bana (lite materialåtgång) och en snål drift. Exakta siffror är förstås för tidigt att ge, men de kommer att bli väsentligt lägre än något som nämns ovan!
onsdag 8 augusti 2007
Vad är spårbilar
Spårbilar är som namnet antyder fordon i bilstorlek som går på spår. Spåren sitter på stolpar ovanför den övriga trafiken. I varje spårbil reser bara ett sällskap och den styrs automatiskt direkt från din avgångsstation till slutstationen utan stopp på mellanliggande hållplatser. Spårbilarna kan till och med byta linje själva så du behöver inte byta vart än du vill åka. Hållplatserna ligger alltså på stickspår, så att andra spårbilar kan passera medan du kliver av eller på.
Spårbilar kostar i storleksordningen 40 miljoner / km, dvs en trettiondedel av tunnelbana och ungefär en tredjedel av spårväg. Spårbilar utvecklas just nu av t ex Vectus i Uppsala (http://www.vectus.se) och ATS i England (http://www.atsltd.co.uk/) som också håller på att installera ett första system på Heathrow.
Beamways är arbetsnamnet på mitt eget spårbilskoncept. Till skillnad från Vectus och ULTra har jag tagit med de två viktiga parametrarna visuellt intrång och energieffektivitet i grundkraven. Hans Kylberg har varit vänlig nog att skapa några vackra bilder på hur ett Beamwayssystem skulle kunna te sig. Bakgrunden är från Vasavägen respektive Kaptensgatan i Linköping.
Spårbilar kostar i storleksordningen 40 miljoner / km, dvs en trettiondedel av tunnelbana och ungefär en tredjedel av spårväg. Spårbilar utvecklas just nu av t ex Vectus i Uppsala (http://www.vectus.se) och ATS i England (http://www.atsltd.co.uk/) som också håller på att installera ett första system på Heathrow.
Beamways är arbetsnamnet på mitt eget spårbilskoncept. Till skillnad från Vectus och ULTra har jag tagit med de två viktiga parametrarna visuellt intrång och energieffektivitet i grundkraven. Hans Kylberg har varit vänlig nog att skapa några vackra bilder på hur ett Beamwayssystem skulle kunna te sig. Bakgrunden är från Vasavägen respektive Kaptensgatan i Linköping.
Klicka för mycket större bilder!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

