Naturskyddsföreningen drar igång en kampanj mot att äta jätteräkor. Precis samma information fick jag för 20-30 år sen och har inte ätit många jätteräkor sen dess. Ibland står det dock räkor på menyn och sen visar servitören stolt fram jätteräkor för mitt mulna ansikte. Det har aldrig hänt att man på restaurangen har vetat om att jätteräkorna är ett miljöproblem. Så det är verkligen på tiden att man gör en ny kampanj om detta, och förhoppningsvis får mer genomslag än förra gången. Kanske kan detta inlägg upplysa några till om problemet, så klicka på länken:
Film om jätteräkornas miljöproblem.
tisdag 23 augusti 2011
onsdag 29 juni 2011
Tala klarspråk!
När jag såg rubriken på den här artikeln hoppades jag på klarspråk i energifrågan och de säkerhetspolitiska konsekvenserna av peak oil. Tyvärr var själva artikeln oerhört försiktigt hållen och gav väldigt lite stöd åt rubrikens relevanta påstående.
Peak oil kommer givetvis att bli den dominerande frågan inom all politik inom några år, efter nästa oljepristopp och därav följande regression i ekonomin. Detta är förmodligen något som alla politiker vet men inte vågar säga till sina väljare... på grekiskt vis. Detta gör att världen står oförberedd när oljeländerna vartefter drar i bromsen för att exportera sina sista reserver.
Möjligen räddas vi alla av en just nu hårt förtalad ingenjör Rossi från Italien och av den grekiska(!) firma som ska kommersialisera hans E-Catprodukt. Om det som de flesta förutsätter visar sig vara en bluff ligger vi alla riktigt illa till...
Peak oil kommer givetvis att bli den dominerande frågan inom all politik inom några år, efter nästa oljepristopp och därav följande regression i ekonomin. Detta är förmodligen något som alla politiker vet men inte vågar säga till sina väljare... på grekiskt vis. Detta gör att världen står oförberedd när oljeländerna vartefter drar i bromsen för att exportera sina sista reserver.
Möjligen räddas vi alla av en just nu hårt förtalad ingenjör Rossi från Italien och av den grekiska(!) firma som ska kommersialisera hans E-Catprodukt. Om det som de flesta förutsätter visar sig vara en bluff ligger vi alla riktigt illa till...
lördag 11 juni 2011
Värme till el på nytt sätt
En ny uppfinning påstår sig kunna konvertera värme till el på ett mycket effektivt sätt. Den ganska revolutionerande tanken verkar vara att vid högt tryck pressa vätgas genom ett membran. Bara protonerna tar sig igenom, elektronerna blir kvar. Energin tas sen ut som en ström av elektroner som förstås vill återförenas med protonerna på andra sidan membranet till nya väteatomer.
Om detta går att få att fungera kan det revolutionera elgenereringen. Inga ångturbiner eller geeneratorer behövs, en process utan rörliga delar ger mycket effektiv energigenerering. Hittills har vi haft peltierelement för detta, men med låg verkningsgrad och svår tillverkning har de inte slagit för värme till el-applikationer utan används mest på omvänt sätt: genom att tillföra el kyls ena sidan av peltierelementet.
Här är artikeln.
Om detta går att få att fungera kan det revolutionera elgenereringen. Inga ångturbiner eller geeneratorer behövs, en process utan rörliga delar ger mycket effektiv energigenerering. Hittills har vi haft peltierelement för detta, men med låg verkningsgrad och svår tillverkning har de inte slagit för värme till el-applikationer utan används mest på omvänt sätt: genom att tillföra el kyls ena sidan av peltierelementet.
Här är artikeln.
tisdag 31 maj 2011
Plantagon till Linköping
I dagens Corren presenteras Linköpings satsning på världens första Plantagonväxthus. Se arktikeln här.
Som jag ser det kan man lätt visa med fysikens och biologins lagar att ett sånt växthus är en dålig idé. Hela grejen med odling är ju att omvandla solenergi till mat. Solenergin finns tillgänglig jämnt fördelad per ytenhet (i alla fall jämnt över ett mindre område). Att bygga en hög konstruktion ger i och för sig något större yta mot solen per bottenyta, men eftersom byggnaden skuggar området bakom minskar instrålningen i motsvarande grad där. I Plantagons fall ser det dessutom väldigt svårt ut att få fram solstrålarna till plantorna i de undre nivåerna över huvud taget, det framgår inte hur det fungerar.
Det är tråkigt att se hur bristande teknisk och naturvetenskaplig insikt så ofta gör att man satsar på dödsdömda projekt och missar de som har förusättningar att lyckas. Att lika ofta ignorerar samhällsekonomiska kalkyler och tror att magkänsla är ett bättre beräkningshjälpmedel gör inte direkt saken bättre.
Som jag ser det kan man lätt visa med fysikens och biologins lagar att ett sånt växthus är en dålig idé. Hela grejen med odling är ju att omvandla solenergi till mat. Solenergin finns tillgänglig jämnt fördelad per ytenhet (i alla fall jämnt över ett mindre område). Att bygga en hög konstruktion ger i och för sig något större yta mot solen per bottenyta, men eftersom byggnaden skuggar området bakom minskar instrålningen i motsvarande grad där. I Plantagons fall ser det dessutom väldigt svårt ut att få fram solstrålarna till plantorna i de undre nivåerna över huvud taget, det framgår inte hur det fungerar.
Det är tråkigt att se hur bristande teknisk och naturvetenskaplig insikt så ofta gör att man satsar på dödsdömda projekt och missar de som har förusättningar att lyckas. Att lika ofta ignorerar samhällsekonomiska kalkyler och tror att magkänsla är ett bättre beräkningshjälpmedel gör inte direkt saken bättre.
onsdag 4 maj 2011
Energikrisen löst?
Återigen har Ny Teknik ett reportage om den italienska energikatalysatorn. Om det som visas är sant är det förstås en av världens mest betydelsefulla uppfinningar någonsin. I princip kan det lösa alla våra energiproblem. Och med det förhoppnignsvis många av mänsklighetens problem, som t ex. bristen på sötvatten.
Frågan är alltså om det verkligen fungerar. Videon som länkas till här är ganska taffligt gjord, men det blir allt svårare att hitta alternativa förklaringar i klassen lurenderejeri.
Det är lite förvånande att de flesta verkar reagera så skeptiskt att man får känslan av att de inte vill att det ska vara sant. Är folk verkligen så förändringsobenägna att de motarbetar något som kan vara så bra för mänskligheten?
För mig som håller på med ett transportmedel som kan vara väldigt mycket bättre än dagens alternativ, som bilar, bussar och spårvagnar känns resonemanget igen. Det verkar som att de flesta hellre satsar på något som de vet är dåligt men välkänt än något okänt som verkar mycket bättre. Istället för att uttrycka ens en förhoppning om att det ska fungera bra så gör man vad man kan för att misskreditera det nya så att inte cirklarna rubbas.
Det är väl därför som gamla urtråkiga artister hela tiden turnerar på de största scenerna medans ny och intressant musik sällan märks utanför den trängsta fanskretsen. Man går hellre och ser ett one hit wonder från 80-talet än ett lovande band som ännu inte fått någon stor hit. Även om det låter bra på Spotify...
Frågan är alltså om det verkligen fungerar. Videon som länkas till här är ganska taffligt gjord, men det blir allt svårare att hitta alternativa förklaringar i klassen lurenderejeri.
Det är lite förvånande att de flesta verkar reagera så skeptiskt att man får känslan av att de inte vill att det ska vara sant. Är folk verkligen så förändringsobenägna att de motarbetar något som kan vara så bra för mänskligheten?
För mig som håller på med ett transportmedel som kan vara väldigt mycket bättre än dagens alternativ, som bilar, bussar och spårvagnar känns resonemanget igen. Det verkar som att de flesta hellre satsar på något som de vet är dåligt men välkänt än något okänt som verkar mycket bättre. Istället för att uttrycka ens en förhoppning om att det ska fungera bra så gör man vad man kan för att misskreditera det nya så att inte cirklarna rubbas.
Det är väl därför som gamla urtråkiga artister hela tiden turnerar på de största scenerna medans ny och intressant musik sällan märks utanför den trängsta fanskretsen. Man går hellre och ser ett one hit wonder från 80-talet än ett lovande band som ännu inte fått någon stor hit. Även om det låter bra på Spotify...
torsdag 31 mars 2011
Resandeuppskattning tvärbanan
I en artikel i trafikforum som handlar om genombrott i tunnelbygget vid Alvik hittade jag några intressanta siffror på resande och kostnader: Kostnad: 5200 miljoner eller 742 miljoner/km. Resandeökning: 65500 pax/dag. Frågan är då om detta är en rimlig relation. Det beror förstås mycket på vilken ränta man räknar på, men när det gäller sådan här långsiktig infrastruktur brukar man ligga på ca 6 % per år. Detta betyder 16 kr/passagerare om vi räknar på 300 trafikdagar per år. Bättre än en del andra system men fortfarande en väldigt stor subvention. Till detta kommer väl den vanliga driftkostnaden på ca 20 kr/resa, och en intäkt på 10 kr/resa. Totalt alltså 25 kr/resa i subvention jämfört med 10 kr för bussresan idag. Om man summerar ihop det blir det totalt 500 miljoner om året i subvention för dessa resor, inklusive räntan på investeringen. Rimligt? Slutligen kan man påminna sig den samhällsekonomiska analysen för den första delen av tvärbanan som kostade 3200 miljoner och gav 46000 resor/dag. Den analysen visade på en nettonuvärdeskvot på -0.5 dvs hälften av pengarna i sjön. Den nya kostnaden är 5200 miljoner för 65500 resor/dag, vilket är 15% sämre, ca 60% i sjön. Det som är riktigt skrämmande är dock kostnadsutvecklingen. Hammarby - Alvik kostade 200 miljoner/km medan den nya biten kostar 750 miljoner/km. Ingen kan eller vill förklara denna ökning...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
