DN har en bra sammanfattning av de så kallade klimatkritikernas argument och varför de inte är relevanta här. Det jag undrar är vad som driver klimatkritikerna. Är det så enkelt att de vill fortsätta att köra sin SUV och skiter i om kommande generationer dör på grund av detta? Finns det så många cyniker? Nej, jag tror att det är en icke-naturvetenskaplig världsbild som ligger bakom. För dessa människor är inga samband strikta, verkan följer inte säkert på orsak. Om det är på väg att gå illa kommer någonting att rädda oss, oftast Gud, för vi är del i en större plan och kommer inte att tillåtas förstöra för oss själva för mycket. Eller så kanske det är "meningen" att jorden ska gå under. Med denna grundinställning blir det mycket svårt att ta sig i kragen och vidta de åtgärder som verkar nödvändliga med tanke på vetenskapliga fakta. Fakta är nämligen inte mer värda än åsikter, och allas åsikter är lika mycket värda.
En annan falang är konspirationsteoretikerna som i vanlig ordning ser en komplott när fler än en är enig. Den vanliga idén i detta fall verkar vara att man tror att staten vill få mer makt och därför hittat på detta för att kunna driva igenom misshagliga lagar. Och att det sker samtigt i alla länder och med FNs inblandning visar bara än tydligare hur stor konspirationen är...
Journalisterna har en stor roll i att driva på klimatkritiken. Det viktigaste för en journalist är konflikten mellan två sidor. Därför måste man damma av de mest udda figurer för att hitta en talesman för klimatkritikerna. Detta ger en enorm rundgångseffekt där ett fåtal grundidéer refereras hit och dit tills det ser ut som om det finns en massiv kritik av IPCCs resultat.
fredag 28 december 2007
Orealistiska förhoppningar
I Correns debatt om pendling visar många debattörer på behovet av snabbare kollektiva transporter. Samtidigt framgår en grundläggande okunskap om förutsättningarna för dessa: Varje tur med buss och tåg är väldigt dyr. Den största delen av denna kostnad är föraren. Det är omöjligt att göra tidtabeller så att väntetider vid byten undviks. 60% av kostnaden för dagens trafik betalas via skattsedeln.
De flesta debattörer och samhällsplanerare väljer också att bortse från dessa fakta och förordar förbättrad kollektivtrafik som en lösning för att åstadkomma ett miljövänligt transportsystem.
Vore det inte bättre att satsa på ett system som gör sig av med problemet från grunden: Föraren och hans lönekostnad. Vi har redan ett sånt system, och det funkar ju bra rent praktiskt: Bilen. Tyvärr har ju bilen ett antal nackdelar som vi också vill bli av med: Energiförbrukningen, köerna, parkeringsproblemen, olyckorna.
Vore det inte bättre att satsa på ett system som gör sig av med dessa problem också?
Det systemet kallas spårbilar. Förarlösa bilar som drivs av elektricitet direkt från banan. Du åker i din spårbil direkt dit du vill utan tidtabell och byten.
Och varför byggs det inte spårbilsbanor i någon större utsträckning? Jo, det kräver en helt ny infrastruktur som inte går att lägga till stegvis utgående från väg- eller järnvägsnätet. Därmed blir besluten att sätta igång stora, ja som det verkar för stora för dagens politiker. Fördelarna med spårbilsnät är väldokumenterat stora för både resenärer och kommuner, men det krävs ett utbyggt nät för att man ska se dessa fullt ut.
Fjärde storstadsregionen skulle kunna integreras till en arbetsmarknadsregion som politikerna så hett längtar efter om man byggde ett regionalt nät, men även med ett stadsnät i Linköping och kanske Norrköping skulle man få en mycket stor tidsvinst i pendlingen både inom och mellan städerna. Och detta utan miljöfarliga utsläpp och med en energiåtgång som ligger på samma nivå som tågets.
Och det bästa av allt: Spårbilsnät av denna storlek är självbärande och behöver inga subventioner via skattsedeln!
De flesta debattörer och samhällsplanerare väljer också att bortse från dessa fakta och förordar förbättrad kollektivtrafik som en lösning för att åstadkomma ett miljövänligt transportsystem.
Vore det inte bättre att satsa på ett system som gör sig av med problemet från grunden: Föraren och hans lönekostnad. Vi har redan ett sånt system, och det funkar ju bra rent praktiskt: Bilen. Tyvärr har ju bilen ett antal nackdelar som vi också vill bli av med: Energiförbrukningen, köerna, parkeringsproblemen, olyckorna.
Vore det inte bättre att satsa på ett system som gör sig av med dessa problem också?
Det systemet kallas spårbilar. Förarlösa bilar som drivs av elektricitet direkt från banan. Du åker i din spårbil direkt dit du vill utan tidtabell och byten.
Och varför byggs det inte spårbilsbanor i någon större utsträckning? Jo, det kräver en helt ny infrastruktur som inte går att lägga till stegvis utgående från väg- eller järnvägsnätet. Därmed blir besluten att sätta igång stora, ja som det verkar för stora för dagens politiker. Fördelarna med spårbilsnät är väldokumenterat stora för både resenärer och kommuner, men det krävs ett utbyggt nät för att man ska se dessa fullt ut.
Fjärde storstadsregionen skulle kunna integreras till en arbetsmarknadsregion som politikerna så hett längtar efter om man byggde ett regionalt nät, men även med ett stadsnät i Linköping och kanske Norrköping skulle man få en mycket stor tidsvinst i pendlingen både inom och mellan städerna. Och detta utan miljöfarliga utsläpp och med en energiåtgång som ligger på samma nivå som tågets.
Och det bästa av allt: Spårbilsnät av denna storlek är självbärande och behöver inga subventioner via skattsedeln!
Allt mer pendlande
I Correns ledare idag skriver man att pendlingen har ökat 150% på 25 år. Jag antar att detta avser inpendling över kommungränsen. Nu innehas alltså ca 20% av jobben i Linköping av inpendlare. I ledaren förklaras detta med den ökande specialiseringen som kräver större upptagningsområden för att hitta "rätt" personal. Det ligger något i detta, men det finns också en viktigare faktor, och den kan vi faktiskt göra något åt!
Folk flyttar efter att de har skaffat jobb, men vill och kan inte byta jobb. Ofta finns det likvärdiga jobb närmare hemmet, men på grund av slöhet, feghet och arbetsrättsliga regler väljer man att inte byta jobb. En större rörlighet på arbetsmarknaden skulle alltså förmodligen minska pendlandet rejält. Detta bör stimuleras, t ex genom att kommunerna inom östsam avtalar om arbetsplatsbytesregler där man kan ta med sig sina anställningsår. En lärare anställd i Norrköping men boende i Linköping skulle alltså kunna byta jobb med en med motsatt pendlingsväg utan att förlora anställningstrygghet. Naturligtvis kan man utvidga systemet även tlil andra arbetsgivare och geografiskt.
Idealiskt skulle processen initieras av den anställde som känner att hen har en jobbig arbetspendling (eller som har fått ett dåligt miljösamvete). Via en databas på nätet kan hen söka fram andra arbeten som idag innehas av personer som pendlar åt andra hållet. Hen väljer ut de jobb som är intressanta. Detta innebär att personerna som har dessa jobb idag får ett brev där de erbjuds att byta jobb. Kanske arbetsgivarna måste vara med och godkänna bytet, och kanske de måste få en viss kompensation för den upplärning som det innebär att få en ny anställd. Samhällsekonomiskt kommer detta säkert att löna sig ändå, framförallt genom den förbättrade livssituationen för de berörda personerna och deras familjer.
En alternativ lösning eller komplement kunde förstås vara att ändra i arbetsrätten för att stimulera bytena den vägen, men det verkar ju inte vara politiskt möjligt åtminstone under denna mandatperiod.
Folk flyttar efter att de har skaffat jobb, men vill och kan inte byta jobb. Ofta finns det likvärdiga jobb närmare hemmet, men på grund av slöhet, feghet och arbetsrättsliga regler väljer man att inte byta jobb. En större rörlighet på arbetsmarknaden skulle alltså förmodligen minska pendlandet rejält. Detta bör stimuleras, t ex genom att kommunerna inom östsam avtalar om arbetsplatsbytesregler där man kan ta med sig sina anställningsår. En lärare anställd i Norrköping men boende i Linköping skulle alltså kunna byta jobb med en med motsatt pendlingsväg utan att förlora anställningstrygghet. Naturligtvis kan man utvidga systemet även tlil andra arbetsgivare och geografiskt.
Idealiskt skulle processen initieras av den anställde som känner att hen har en jobbig arbetspendling (eller som har fått ett dåligt miljösamvete). Via en databas på nätet kan hen söka fram andra arbeten som idag innehas av personer som pendlar åt andra hållet. Hen väljer ut de jobb som är intressanta. Detta innebär att personerna som har dessa jobb idag får ett brev där de erbjuds att byta jobb. Kanske arbetsgivarna måste vara med och godkänna bytet, och kanske de måste få en viss kompensation för den upplärning som det innebär att få en ny anställd. Samhällsekonomiskt kommer detta säkert att löna sig ändå, framförallt genom den förbättrade livssituationen för de berörda personerna och deras familjer.
En alternativ lösning eller komplement kunde förstås vara att ändra i arbetsrätten för att stimulera bytena den vägen, men det verkar ju inte vara politiskt möjligt åtminstone under denna mandatperiod.
onsdag 19 december 2007
Nytt batteri. Vad hjälper det?
I Ny teknik idag visas ett batteri som kan laddas på 5 minuter. Det är bara två problem:
1. Det krävs MYCKET stora ledningar till mackarna om kanske 10 fordon ska kunna ladda samtidigt.
2. Det finns inte litium att tillgå i någon större omfattning.
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article55728.ece
En uträkning för att stöda punkt 1: En bil kommer att dra ca 10 kW i landsvägstrafik som är det intressanta för snabbladdning (långresor). Man vill kunna köra 50 mil eller alltså 5 timmar. Detta blir följdaktligen 50 kWh. Om vi ska fylla ett sånt batteri på 1/12-dels timme blir effekten 5*12*10=600 kW. Med 10 laddstationer, vilket väl motsvarar kapaciteten hos en vanlig bensinmack med 4 pumpar eller så, så är det alltså 6 MW. Det är mycket, men går kanske att får fram på många ställen. Någon som har en uppfattning om hur mycket det skulle kosta att dra fram t ex till macken i Herrbeta?
1. Det krävs MYCKET stora ledningar till mackarna om kanske 10 fordon ska kunna ladda samtidigt.
2. Det finns inte litium att tillgå i någon större omfattning.
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article55728.ece
En uträkning för att stöda punkt 1: En bil kommer att dra ca 10 kW i landsvägstrafik som är det intressanta för snabbladdning (långresor). Man vill kunna köra 50 mil eller alltså 5 timmar. Detta blir följdaktligen 50 kWh. Om vi ska fylla ett sånt batteri på 1/12-dels timme blir effekten 5*12*10=600 kW. Med 10 laddstationer, vilket väl motsvarar kapaciteten hos en vanlig bensinmack med 4 pumpar eller så, så är det alltså 6 MW. Det är mycket, men går kanske att får fram på många ställen. Någon som har en uppfattning om hur mycket det skulle kosta att dra fram t ex till macken i Herrbeta?
torsdag 13 december 2007
Al Gore talade i riksdagen
Idag höll Al Gore ett tal till riksdagen. Allt tyder på att det är värre ställt med jorden än vi visste förra veckan... En ny rapport visar att all is runt nordpolen kan vara borta om 5-8 år. Och då får vi en positiv återkoppling i och med att reflektionen av solljuset minskar från 90 till 10 procent på hela denna yta. Detta värmer förstås havsvattnet i detta område och därmed minskar golfströmmen i styrka. Medeluppvärmningen av havsvattnet gör att havsytan stiger 1 m ungefär. 100 miljoner blir klimatflyktingar. Det lär väl ta några år innan vattnet är varmt, men kanske inte mer än 10 år eller så (min spekulation).
Nästa grej var att om tundran smälter frigörs mer koldioxid än vi har i atmosfären just nu. En dubbling av koncentrationen alltså! När detta kan tänkas ske är mer osäkert, men IPCC talar om 10 år innan vi måste ha vänt trenden...
Till slut (av de detaljer jag råkar minnas) gjorde han en jämförelse mellan jorden och venus. Planeterna är lika stora, men temperaturen på venus yta är ca 500 grader. En viss skillnad. Venus atmosfär består till 96% av CO2. Men nu vet inte jag hur relevant detta är för venus atmosfär har ett tryck som är 90 gånger större än jordens. Det borde betyda att en solstråle måste passera 90 gånger fler molekyler innan den når ytan, eller kanske mer intressant, det är 90 gånger större chans att en foton på väg ut träffar en.
Annars kan man notera att trots att venus ligger dubbelt så långt från solen som Merkurius (och bara 20% närmare solen än jorden) så är yttemperaturen bara 100 grader på Merkurius (med stora variationer)
Nästa grej var att om tundran smälter frigörs mer koldioxid än vi har i atmosfären just nu. En dubbling av koncentrationen alltså! När detta kan tänkas ske är mer osäkert, men IPCC talar om 10 år innan vi måste ha vänt trenden...
Till slut (av de detaljer jag råkar minnas) gjorde han en jämförelse mellan jorden och venus. Planeterna är lika stora, men temperaturen på venus yta är ca 500 grader. En viss skillnad. Venus atmosfär består till 96% av CO2. Men nu vet inte jag hur relevant detta är för venus atmosfär har ett tryck som är 90 gånger större än jordens. Det borde betyda att en solstråle måste passera 90 gånger fler molekyler innan den når ytan, eller kanske mer intressant, det är 90 gånger större chans att en foton på väg ut träffar en.
Annars kan man notera att trots att venus ligger dubbelt så långt från solen som Merkurius (och bara 20% närmare solen än jorden) så är yttemperaturen bara 100 grader på Merkurius (med stora variationer)
Konstiga priser på etanol
Idag kom nyheten att SEKAB, etanolfabriken i Ö-vik har ekonomiska problem. Enligt artikeln är orsaken sjunkande etanolpriser. Är inte det konstigt? Att priserna sjunker, alltså. Jag har i alla fall inte sett någon sänkning vid etanolmackarna. Etanolpriset verkar ligga still på 2/3 av bensinpriset. Det är alltså egalt för bilisten med flexifuelbilen vad han tankar, ur ekonomisk synvinkel. Och om oljan går upp borde etanolen gå upp också, om denna balans ska hållas.
Däremot har väl råvarupriset gått upp för etanolproducenterna. Marginalen minskar och förlusten ökar...
Det jag undrar är om det var så smart att introducera flexifuelbilen. Om etanolbilarna bara hade gått på etanol hade det inte varit något problem med prisbildningen, då hade priserna på bensin respektive etanol varit oberoende på kort sikt. Precis som bensin och diesel alltid har varit.
Nu blir det ett starkt beroende som gör att man får en stor efterfrågeändring på en liten prisändring. Och om det är etanolpriset som skulle behöva höjas så kommer genast kraven på subventioner, för inte ska väl en bilist behöva betala extra för att köra miljövänligt? Det goda samvetet att köra miljöbil ska man få gratis av staten (ja faktiskt få medskickat 10 000 till och med). I framtiden måste vi alla göra insatser för miljön utan att få betalt för det. Och mycket större insatser än vi förstår idag!
Synd att inte regeringen kunde stå emot mediastormen som krävde etanolbilssubventioner. Tydligen tyckte man att den pedagogiska uppgiften att övertyga folket om att det var en dålig idé med en sådan subvention var övermäktig, som så ofta. Eller kan det vara så att man inte förstod etanolens baksidor i våras?
Däremot har väl råvarupriset gått upp för etanolproducenterna. Marginalen minskar och förlusten ökar...
Det jag undrar är om det var så smart att introducera flexifuelbilen. Om etanolbilarna bara hade gått på etanol hade det inte varit något problem med prisbildningen, då hade priserna på bensin respektive etanol varit oberoende på kort sikt. Precis som bensin och diesel alltid har varit.
Nu blir det ett starkt beroende som gör att man får en stor efterfrågeändring på en liten prisändring. Och om det är etanolpriset som skulle behöva höjas så kommer genast kraven på subventioner, för inte ska väl en bilist behöva betala extra för att köra miljövänligt? Det goda samvetet att köra miljöbil ska man få gratis av staten (ja faktiskt få medskickat 10 000 till och med). I framtiden måste vi alla göra insatser för miljön utan att få betalt för det. Och mycket större insatser än vi förstår idag!
Synd att inte regeringen kunde stå emot mediastormen som krävde etanolbilssubventioner. Tydligen tyckte man att den pedagogiska uppgiften att övertyga folket om att det var en dålig idé med en sådan subvention var övermäktig, som så ofta. Eller kan det vara så att man inte förstod etanolens baksidor i våras?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
