Visar inlägg med etikett etanol. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett etanol. Visa alla inlägg

onsdag 26 oktober 2016

Etanol från luft

Det har gått några år sen det senaste inlägget på den här bloggen. Kanske dags att återuppta mitt skrivande. Varför inte börja med den här historien som verkar väldigt lovande:


Det är förstås i ett tidigt skede men man får hoppas att de jobbar på snabbt.

Detta kan ses som ett exempel på forskning och utveckling som borde få ett snabbspår till finansiering pga. den enorma potentialen att lösa världsproblem. Jag tycker det finns alldeles för lite av insikt om hur bråttom det är att hitta lösningar för energiproduktion och (som i det här fallet) lagring. Man pratar mycket om det men när det kommer fram intressanta idéer så får de ofta ingen eller väldigt mager finansiering. Givetvis kommer det att vara ekonomiskt riskfyllt att satsa på sådana här projekt men det måste göras för att rädda planeten, så vad väntar vi på?

Jag tror att en viktig faktor är att beslutsfattare är itutade att det inte går att förutse vilken teknik som kommer att fungera och få ett genombrott. Detta är en alldeles för förenklad bild som inte hade varit så onyanserad om ingenjörer och naturvetare hade mer att säga till om i politiska och affärsmässiga toppskikt. Det är oftast inte så svårt att kontrollera hur nya idéer gör sig mot naturlagarna, och dessa kan vi lita på att de gäller, Det här slår åt båda hållen, ofta satsar man stora pengar på rätt ointressanta saker som inte kommer att lösa några stora problem men låter bra. I Sverige har vi en starkt tendens att tro att lösningar som funkar i Sverige funkar på andra håll. Då glömmer man bort att Sverige har extremt goda förutsättningar inom energi: Vi har extremt mycket vattenkraft, extremt mycket skog och extremt mycket kärnkraft per innevånare. Dessutom extremt mycket plats för vindkraftverk.

Här är några satsningar som borde göras i stor skala:

Alternativ fusionsforskning: Focus Fusion, Lockheed Martin, General Fusion etc. har koncept som i mina ögon ser mer lovande ut än tokamaken. De får i stort sett inga forskningspengar för politikerna är oroliga att allmänheten ska anklaga dem för att stötta kärnkraft.

Traditionell fusionsforskning: Även om jag är skeptisk till ITER så borde den byggas klart i högsta fart. Istället hade man en 10 års fördröjning då Japan och Frankrike stred om placeringen för att få några byggarbetarjobb till sitt land! Tala om suboptimering.

Litiumfria batterier. Att förbättra litiumbatterier är en återvändsgränd eftersom tillgången på litium i alla fall är väldigt begränsad jämfört med behoven. En del satsningar involverar andra änmen som i ett fall vanadin som också är bristvaror men det finns sådana som har t ex. kisel som bas och det är det ju ingen brist på. 

Nya processorarkitketurer som kör mer instruktioner per wattimme. Idag är datorer och datorhallar en stor elkonsument, det finns stora potentiella vinster om man kan få mer gjort per watt. Idag är traidtionell arkitekturer vid vägs ände och inte alla problem låter sig lösas med GPU-processorer. Ett företag www.millcomputing.com påstår att deras arkitektur har 10x prestanda/watt. De har inga pengar och jobbar i ett långsamt tempo med hjälp av pensionerade ingenjörer...

Förbättrade kompilerade programspråk. En annan viktig faktor för prestanda  är att utnyttja de sätt som finns att effektivisera programkörning på mjukvarusidan. Idag går utvecklingen mest åt andra hållet där man premierar programmerarens effektivitet och får ineffektiva lösningar som man slänger hårdvara på. Programspråk som C++ anses för svåra att använda och utvecklas för sakta. Resurserna för att jobba i riktning mot effektivare programspråk är väldigt små och kommer inte från krav på energieffektivisering.

Ös pengar över dessa forskare och skapa "manhattanprojekt" runt sådana satsningar.

Saker som man inte borde satsa ett öre på kan exemplifieras med:

Vertikala växthus: Vad växter behöver är solstrålning. Solstrålningen per markyta är konstant oberoende av vilken riktning man placerar växterna. Sätter man dem vertikalt kommer huset att skugga stora andra områden där man då inte kan odla. Att odla på hustak kan funka om man har en relativt jämn höjd på husen men att tro att stadsodling kan ge mer än enstaka procent av befolkningens behov av mat är rent nys,

Solenergi i Sverige: Detta är ren symbolpolitik. Socellerna ger i stort sett bara energi när den inte behövs. Även om vi har lika många soltimmar (ovan molnen) som på andra platser så ligger de flesta på sommaren och vår förbrukning är kraftigt större på vintern.

Spårvagnar: Spårvagnens fördel är dess nostalgieffekt. I övrigt finns inga fördelar. Spårvagn används som ett sätt att baxa igenom tunga investeringar eftersom det är allmänt känt att spårvagnslinjer är dyra. Det går inte att få loss samma pengar (eller ens hälften eller 10%) för att göra en busslinje som ger samma transporteffekt. Långt mindre till ett spårtaxisystem som ger mycket större transporteffekt. På senare år har spårvagnslinjer blivit vansinnigt dyra, som t ex. 750 Mkr/km för Alvik-Solna men ändå pushar man vidare med vansinnet som ger skattesubventioner som ligger i storleksordningen 50 kr/resa i 60 år om kalkylerna håller!

torsdag 17 januari 2008

Bra grejer!!!?

I första Ny Teknik för året fanns det två bra saker presenterade (bland annat).



En process för att skapa etanol från godtyckligt kolhaltigt material, t ex gamla däck. Se här!



Ännu viktigare, ett litiumbatteri med 10 gånger större lagringskapacitet. Se här! En fylligare artikel finns här.



Tio gånger mer lagringskapacitet per kilo för batterier, ett jättegenombrott som möjliggör elbilar i stor skala. Detta görs dock genom att höja koncentrationen av litium i batteriet 10 gånger. Energilagringen per litiumatom är förmodligen samma. Alltså är litiumbehovet per bil samma. Och litiumtillgången är samma. Och alla kommer förstås att vilja ha laptopbatterier som klarar de där 20 timmarnas drift, alltså går det åt 10 gånger mer litium till dessa batterier också! Och folk är inte beredda att betala mer per kilo litium, eftersom energilagringen är samma, så det öppnar inte i sig för möjligheter att t ex utvinna litium ur havsvatten.



Nu undrar ni förstås vad frågetecknet i rubriken syftar på. Det jag tänker på är att nu får bilindustrin ytterligare en chans att fortsätta med "business as usual". De kan presentera elbilar med bensinbilsräckvidd och etanolen från flera källor blir möjligt. Så går det ytterligare 10 år innan politikerna inser att, aj fan, nu är världens litium slut (brytningstakten går förstås att öka, men de totala tillgångarna ökar inte) och biomassan räcker fortfarande inte till alla bilar. Risken är att detta minskar investeringsviljan i spårbilssystem under ännu ett decennium, så att dagens aktörer får svårt att klara sig

torsdag 13 december 2007

Konstiga priser på etanol

Idag kom nyheten att SEKAB, etanolfabriken i Ö-vik har ekonomiska problem. Enligt artikeln är orsaken sjunkande etanolpriser. Är inte det konstigt? Att priserna sjunker, alltså. Jag har i alla fall inte sett någon sänkning vid etanolmackarna. Etanolpriset verkar ligga still på 2/3 av bensinpriset. Det är alltså egalt för bilisten med flexifuelbilen vad han tankar, ur ekonomisk synvinkel. Och om oljan går upp borde etanolen gå upp också, om denna balans ska hållas.

Däremot har väl råvarupriset gått upp för etanolproducenterna. Marginalen minskar och förlusten ökar...

Det jag undrar är om det var så smart att introducera flexifuelbilen. Om etanolbilarna bara hade gått på etanol hade det inte varit något problem med prisbildningen, då hade priserna på bensin respektive etanol varit oberoende på kort sikt. Precis som bensin och diesel alltid har varit.

Nu blir det ett starkt beroende som gör att man får en stor efterfrågeändring på en liten prisändring. Och om det är etanolpriset som skulle behöva höjas så kommer genast kraven på subventioner, för inte ska väl en bilist behöva betala extra för att köra miljövänligt? Det goda samvetet att köra miljöbil ska man få gratis av staten (ja faktiskt få medskickat 10 000 till och med). I framtiden måste vi alla göra insatser för miljön utan att få betalt för det. Och mycket större insatser än vi förstår idag!

Synd att inte regeringen kunde stå emot mediastormen som krävde etanolbilssubventioner. Tydligen tyckte man att den pedagogiska uppgiften att övertyga folket om att det var en dålig idé med en sådan subvention var övermäktig, som så ofta. Eller kan det vara så att man inte förstod etanolens baksidor i våras?

tisdag 2 oktober 2007

Mediadrev

I samband med spårbiolskonferensen Podcar City i Uppsala har det publicerats en del om spårbilar, jag har hittat följande:

DN: Artikel om Vectus
SvD: Kort artikel om Vectus
UNT: Debattartikel
SVT: Blänkare på hemsidan om Vectus och konferensen, osäkert om det har sänts
TV4 Uppland: Vectusinslag
SR P1 tekno: mp3-fil (första halvan handlar om dieselbilar, andra om spårbilar).

Hittade även detta äldre inlägg (spårtaxi nämns efter ca 2 minuter).


Samtidigt i den politiskt korrekta Etanolsfären en stor konferens i Stockholm:
Clean Vehicles and Fuels

Jag undrar hur arrangörerna känner sig nu efter SVTs avslöjanden om hur sockerrörsarbetarna i Brasilien har det och diverse artiklar som denna i dagens DI. Men biltillverkarna gnuggar väl händerna då de åter har fått tillfälle att skryta med hur miljövänliga de är. Själv blir jag lätt kräkfärdig av etanol numera (även utan eget intag).

onsdag 8 augusti 2007

Effekten av etanolodling: 520W/ha

På sopplunchen förra veckan debatterades uteffekten på en hektar åker om den används för etanolodling. Siffran är 520 W/ha. Här följer uträkningen som ger detta häpnadsväckande resultat.

En åker ger 5,5 ton vete / år (enligt Agroetanol)

En m3 etanol kräver 2.65 ton vete enligt Agroetanol

Ett hektar ger alltså 2,1 m3 etanol per år..

Energiinnehållet i etanol är 2/3 av bensin, per liter.

Åkern ger alltså motsvarande 1,4 m3 bensin/år

En Prius drar 0,4 l/mil eller 7kW vid 54 km/h (enligt Wikipedia)

På 1,4 m3 kommer man då 3500 mil.

Vid 7kW effekt (1,3 kWh/mil) har man förbrukat 4500 kWh vid hjulen

Ett år har 8760 timmar vilket ger en medeleffekt hos åkern på 520W.

Om man är lite snäll kan man justera detta för t ex den oundvikliga laddningscykelförlusten om man skulle ha ersatt Priusen med en ren elbil. Då kan man
tänka sig ca 750W i motsvarande effekt.

Om man i stället ersätter Priusen med en spårbil som drar 0,5 kWh/mil så motsvarar de 3500 milen bara 330W.

Det är alltså mycket enkelt att få fram el som motsvarar energiodlingen, t ex 20m2 solceller/ha eller ett vindkraftverk per 10 km2. Kruxet är dock att ersätta bilarnas behov av flytande bränsle med något som kan skapas från el. Vätgas har svåra barnsjukdomar och dessutom en mycket låg verkningsgrad från el till el, ca 25%. Batterier funkar men det finns inte råvara (litium) att tillverka i så stora mängder att det räcker ens till pluginhybrider, långt mindre elbilar.

Agroetanol tänker sig att förbruka 550 000 ton spannmål per år i sin utbyggda fabrik i Norrköping. Detta motsvarar 10% av sveriges spannmålsproduktion.
Detta ger 210 000 m3 etanol vilket motsvarar 140 000 m3 bensin. Detta är 1,4% av Sveriges förbrukning av bensin och diesel (diesel har 11% mer energi / liter).

Med skogsråvara kan man tänka sig bättre siffror. Dels eftersom man tillvaratar mer av växten, men även om man odlar upp all åkermark med salix så blir det inte mer än dubbelt mot skörden idag, dvs mindre än 30% av vår förbrukning av bensin och diesel finns att få.

Om vi gör etanol av all skogsavfall med samma verkningsgrad som etanolproduktionen idag (ca 55%) blir det 26% av vårt behov. I ett skogigt land som Sverige! (Enligt SLU kan vi få fram 30TWh ur skogsavfall).

Vad jag kan se är etanol i alla dess former en återvändsgränd. Realistiskt har vi inte ens råvara att klara låginblandningen nu på 5%-nivån och EU förväntas höja denna till 10% inom några år. Tråkigt att inte regeringen orkade stå emot mediadrevet som krävde etanolbilssubventioner, vilket med dagens trend kommer att kosta staten uppåt 1 miljard under mandatperioden. Ännu tråkigare blir det när detta måste följas upp med krav på subventioner av bränslet när den ökade efterfrågan på biomassa driver upp spannmålspriserna.