Det är förstås i ett tidigt skede men man får hoppas att de jobbar på snabbt.
Detta kan ses som ett exempel på forskning och utveckling som borde få ett snabbspår till finansiering pga. den enorma potentialen att lösa världsproblem. Jag tycker det finns alldeles för lite av insikt om hur bråttom det är att hitta lösningar för energiproduktion och (som i det här fallet) lagring. Man pratar mycket om det men när det kommer fram intressanta idéer så får de ofta ingen eller väldigt mager finansiering. Givetvis kommer det att vara ekonomiskt riskfyllt att satsa på sådana här projekt men det måste göras för att rädda planeten, så vad väntar vi på?
Jag tror att en viktig faktor är att beslutsfattare är itutade att det inte går att förutse vilken teknik som kommer att fungera och få ett genombrott. Detta är en alldeles för förenklad bild som inte hade varit så onyanserad om ingenjörer och naturvetare hade mer att säga till om i politiska och affärsmässiga toppskikt. Det är oftast inte så svårt att kontrollera hur nya idéer gör sig mot naturlagarna, och dessa kan vi lita på att de gäller, Det här slår åt båda hållen, ofta satsar man stora pengar på rätt ointressanta saker som inte kommer att lösa några stora problem men låter bra. I Sverige har vi en starkt tendens att tro att lösningar som funkar i Sverige funkar på andra håll. Då glömmer man bort att Sverige har extremt goda förutsättningar inom energi: Vi har extremt mycket vattenkraft, extremt mycket skog och extremt mycket kärnkraft per innevånare. Dessutom extremt mycket plats för vindkraftverk.
Här är några satsningar som borde göras i stor skala:
Alternativ fusionsforskning: Focus Fusion, Lockheed Martin, General Fusion etc. har koncept som i mina ögon ser mer lovande ut än tokamaken. De får i stort sett inga forskningspengar för politikerna är oroliga att allmänheten ska anklaga dem för att stötta kärnkraft.
Traditionell fusionsforskning: Även om jag är skeptisk till ITER så borde den byggas klart i högsta fart. Istället hade man en 10 års fördröjning då Japan och Frankrike stred om placeringen för att få några byggarbetarjobb till sitt land! Tala om suboptimering.
Litiumfria batterier. Att förbättra litiumbatterier är en återvändsgränd eftersom tillgången på litium i alla fall är väldigt begränsad jämfört med behoven. En del satsningar involverar andra änmen som i ett fall vanadin som också är bristvaror men det finns sådana som har t ex. kisel som bas och det är det ju ingen brist på.
Nya processorarkitketurer som kör mer instruktioner per wattimme. Idag är datorer och datorhallar en stor elkonsument, det finns stora potentiella vinster om man kan få mer gjort per watt. Idag är traidtionell arkitekturer vid vägs ände och inte alla problem låter sig lösas med GPU-processorer. Ett företag www.millcomputing.com påstår att deras arkitektur har 10x prestanda/watt. De har inga pengar och jobbar i ett långsamt tempo med hjälp av pensionerade ingenjörer...
Förbättrade kompilerade programspråk. En annan viktig faktor för prestanda är att utnyttja de sätt som finns att effektivisera programkörning på mjukvarusidan. Idag går utvecklingen mest åt andra hållet där man premierar programmerarens effektivitet och får ineffektiva lösningar som man slänger hårdvara på. Programspråk som C++ anses för svåra att använda och utvecklas för sakta. Resurserna för att jobba i riktning mot effektivare programspråk är väldigt små och kommer inte från krav på energieffektivisering.
Ös pengar över dessa forskare och skapa "manhattanprojekt" runt sådana satsningar.
Saker som man inte borde satsa ett öre på kan exemplifieras med:
Vertikala växthus: Vad växter behöver är solstrålning. Solstrålningen per markyta är konstant oberoende av vilken riktning man placerar växterna. Sätter man dem vertikalt kommer huset att skugga stora andra områden där man då inte kan odla. Att odla på hustak kan funka om man har en relativt jämn höjd på husen men att tro att stadsodling kan ge mer än enstaka procent av befolkningens behov av mat är rent nys,
Solenergi i Sverige: Detta är ren symbolpolitik. Socellerna ger i stort sett bara energi när den inte behövs. Även om vi har lika många soltimmar (ovan molnen) som på andra platser så ligger de flesta på sommaren och vår förbrukning är kraftigt större på vintern.
Spårvagnar: Spårvagnens fördel är dess nostalgieffekt. I övrigt finns inga fördelar. Spårvagn används som ett sätt att baxa igenom tunga investeringar eftersom det är allmänt känt att spårvagnslinjer är dyra. Det går inte att få loss samma pengar (eller ens hälften eller 10%) för att göra en busslinje som ger samma transporteffekt. Långt mindre till ett spårtaxisystem som ger mycket större transporteffekt. På senare år har spårvagnslinjer blivit vansinnigt dyra, som t ex. 750 Mkr/km för Alvik-Solna men ändå pushar man vidare med vansinnet som ger skattesubventioner som ligger i storleksordningen 50 kr/resa i 60 år om kalkylerna håller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar