lördag 14 april 2012
Beamways i designtävling...
Beamways är med i en Amerikansk designtävling "create the future". Klicka gärna på länken, läs och rösta!
måndag 2 april 2012
Spårvagn eller spårtaxi i Lund?
Sydsvenskan gjorde sig lustig över spårtaxi, eller Skytrain som de kallar det, igår på första april:
Artikel, bara på skoj...?
Andemeningen, som jag läser den är att det realistiska är ändå att bygga spårväg. Artikelns kritik om höga kostnader pga utgrävningar äger dock sin riktighet.
Läste lite i Lunds kommuns förstudie:
http://www.lund.se/Global/F%c3%b6rvaltningar/Tekniska%20f%c3%b6rvaltningen/Sp%c3%a5rv%c3%a4g%20i%20Lund/110502%20F%c3%b6rstudie%20Sp%c3%a5r%20Lund%20C%20till%20ESS_l%c3%a5guppl%c3%b6st.pdf?epslanguage=sv
De gör förstås samma fel som Uppsala. Man börjar med att postulera ett tredubblat kollektivresande (för det vill man ha, så då blir det så). Sen ser man att givet detta så klarar man sig inte med buss. Men hur man ska åstadkomma denna tredubbling har man ingen aning om. Med spårvagn är det ju inte med kortare restider i alla fall.
Kostnaden för att bygga ut spårvägen är satt till 800 miljoner för 5 kilometer vilket är någotsånär realistiskt kanske, även om 5 km i Stockholm ju kostar över 3 miljarder, så man kan undra.
Men även vid 800 miljoner blir det nog svårt att få någon samhällsekonomisk lönsamhet att tala om. Ett räkneexempel: Med samma beläggning som i Göteborg (19 pax/vagn i snitt) så får man med angivet 450 000 vagnskm per år och 3 km medelreslängd ca 3 miljoner resenärer per år. Det låter rätt mycket om man betänker att hela Linköpings bussnät har 7 miljoner per år och Linköping är större... Men det är väl den berömda tredubblingen som kommer in.
800 miljoner medför en kostnad på ca 60 miljoner/år för avskrivningar vilket alltså blir 20 kr extra per resa jämfört med bussalternativet (driftskostnaden per resa är ungefär densamma). Detta är då ändå ett mycket bättre case än Alvik-Solna pga deras ändå högre byggkostnader.
Idag kostar en lokaltrafikresa ca 20 kr att utföra varav resenären betalar knappt 10 kr (en del har ju busskort och betalar mindre och en del betalar mer för enstaka resor). Om nu resan kostar 40 kr istället är det alltså 30 kr av skattepengar som går åt. Har vi råd med det eller blir det som i USA där städer med spårvagnslinjer måste dra ner busstrafiken för att klara ekonomin som dräneras av spårvagnskostnader?
Hur förhåller sig då detta till en spårtaxinvestering? För det första ligger spårtaxi betydligt bättre till på kostnadssidan. De fyra system som nu är i drift eller under byggnad kostar runt 60 miljoner/km, eller en tredjedel av spårvägen i Lund. Spårtaxi medverkar också aktivt till ett ökat kollektivresande genom att erbjuda en mycket kortare restid och nästan ingen väntetid. Sammantaget ger detta en mycket bättre ekonomi och förstås mer tid över för de som reser kollektivt!
Artikel, bara på skoj...?
Andemeningen, som jag läser den är att det realistiska är ändå att bygga spårväg. Artikelns kritik om höga kostnader pga utgrävningar äger dock sin riktighet.
Läste lite i Lunds kommuns förstudie:
http://www.lund.se/Global/F%c3%b6rvaltningar/Tekniska%20f%c3%b6rvaltningen/Sp%c3%a5rv%c3%a4g%20i%20Lund/110502%20F%c3%b6rstudie%20Sp%c3%a5r%20Lund%20C%20till%20ESS_l%c3%a5guppl%c3%b6st.pdf?epslanguage=sv
De gör förstås samma fel som Uppsala. Man börjar med att postulera ett tredubblat kollektivresande (för det vill man ha, så då blir det så). Sen ser man att givet detta så klarar man sig inte med buss. Men hur man ska åstadkomma denna tredubbling har man ingen aning om. Med spårvagn är det ju inte med kortare restider i alla fall.
Kostnaden för att bygga ut spårvägen är satt till 800 miljoner för 5 kilometer vilket är någotsånär realistiskt kanske, även om 5 km i Stockholm ju kostar över 3 miljarder, så man kan undra.
Men även vid 800 miljoner blir det nog svårt att få någon samhällsekonomisk lönsamhet att tala om. Ett räkneexempel: Med samma beläggning som i Göteborg (19 pax/vagn i snitt) så får man med angivet 450 000 vagnskm per år och 3 km medelreslängd ca 3 miljoner resenärer per år. Det låter rätt mycket om man betänker att hela Linköpings bussnät har 7 miljoner per år och Linköping är större... Men det är väl den berömda tredubblingen som kommer in.
800 miljoner medför en kostnad på ca 60 miljoner/år för avskrivningar vilket alltså blir 20 kr extra per resa jämfört med bussalternativet (driftskostnaden per resa är ungefär densamma). Detta är då ändå ett mycket bättre case än Alvik-Solna pga deras ändå högre byggkostnader.
Idag kostar en lokaltrafikresa ca 20 kr att utföra varav resenären betalar knappt 10 kr (en del har ju busskort och betalar mindre och en del betalar mer för enstaka resor). Om nu resan kostar 40 kr istället är det alltså 30 kr av skattepengar som går åt. Har vi råd med det eller blir det som i USA där städer med spårvagnslinjer måste dra ner busstrafiken för att klara ekonomin som dräneras av spårvagnskostnader?
Hur förhåller sig då detta till en spårtaxinvestering? För det första ligger spårtaxi betydligt bättre till på kostnadssidan. De fyra system som nu är i drift eller under byggnad kostar runt 60 miljoner/km, eller en tredjedel av spårvägen i Lund. Spårtaxi medverkar också aktivt till ett ökat kollektivresande genom att erbjuda en mycket kortare restid och nästan ingen väntetid. Sammantaget ger detta en mycket bättre ekonomi och förstås mer tid över för de som reser kollektivt!
fredag 30 mars 2012
När kommer peak oil egentligen?
Denna artikel i SvD påstår (trots rubrikens mer tillspetsade skrivning) att peak oil kan ligga något eller några decennier längre bort än vad andra tror. Det framkommer inget kvalitativt nytt utan han hävdar att man kan se trender till att oljeförbrukningen inte ökar så fort som man trott och att utvinningen (som han kallar produktion) ökar snabbare än väntat, båda sakerna tack vare de högre priserna.
Svårt att säga hur relevant det är eftersom de stora oljeländerna inte avslöjar hur mycket de har kvar. Det finns dock mycket skiffer vad jag förstår.
Det finns dock en absolut gräns för utvinningsmöjligheterna: När det går åt mer än en liter olja för att utvinna en liter spelar det ingen roll vad oljepriset blir längre.
Felen med artikeln är:
1. Han lyckas inte få fram budskapet som jag egentligen tror är: Eftersom peak oil ligger längre bort än en del tror måste vi fokusera mer på att minska koldioxidutsläppen av klimatskäl, vi kan inte lita på att det inte finns tillräckligt med koldioxid att släppa ut... istället kommer klimatförnekare att se det som ytterligare ett skäl till att inte göra något alls.
2. Han tror att teknisk utveckling kan klara vad som helst givet tid. Men hittills har ingen kommit upp med något bra förslag till ersättning av oljan. Energiprincipen gäller, det går inte att trolla fram bränslen med teknisk utveckling. Det är möjligen den kalla eller varma fusionen som kan ge en lösning, men t ex. biobränslen kan omöjligt ge möjlighet att ersätta oljan.
Om fusion kan man läsa här och här.
Svårt att säga hur relevant det är eftersom de stora oljeländerna inte avslöjar hur mycket de har kvar. Det finns dock mycket skiffer vad jag förstår.
Det finns dock en absolut gräns för utvinningsmöjligheterna: När det går åt mer än en liter olja för att utvinna en liter spelar det ingen roll vad oljepriset blir längre.
Felen med artikeln är:
1. Han lyckas inte få fram budskapet som jag egentligen tror är: Eftersom peak oil ligger längre bort än en del tror måste vi fokusera mer på att minska koldioxidutsläppen av klimatskäl, vi kan inte lita på att det inte finns tillräckligt med koldioxid att släppa ut... istället kommer klimatförnekare att se det som ytterligare ett skäl till att inte göra något alls.
2. Han tror att teknisk utveckling kan klara vad som helst givet tid. Men hittills har ingen kommit upp med något bra förslag till ersättning av oljan. Energiprincipen gäller, det går inte att trolla fram bränslen med teknisk utveckling. Det är möjligen den kalla eller varma fusionen som kan ge en lösning, men t ex. biobränslen kan omöjligt ge möjlighet att ersätta oljan.
Om fusion kan man läsa här och här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
