Journalister och siffror.. aldrig mötas de två.

Som ingenjör har man lärt sig att kolla rimligheten i siffror utan att egentligen räkna så noga. Det hade varit bra om journalister hade den kunskapen. Tyvärr verkar det tvärt om vara så att journalister föraktar matematik och lägger sig vinn om att inte kunna räkna. Det är snarare regel än undantag att siffror blir fel, ofta en tiopotens fel och ibland till och med tre tiopotenser fel. Antingen journalisten har räknat fel själv eller svalt en siffra helt utan att kolla den så är det oförlåtligt om felen är så stora. Som exempel kan jag ta en artikel i senaste Ny Teknik angående bränsleceller på en elmoped.

Mopeden drar 25-50Wh per kilometer. Vid 30 km/h blir det alltså 625 till 1250 W. Men enligt artikeln laddas batterierna under gång, av en bränslecell på 100W, vilket ger en räckvidd på 10 mil. Logiskt? Nja, en laddningseffekt på 100W om förbrukningen är ca 1000W ger väl ungefär en räckviddsökning på 10%, eller hur?

I artikeln sägs vidare att 1200 liter vätgas väger 10 kg, men i verkligheten är det snarare 100g. Möjligen inkluderas då tryckflaskan i vikten, men det framgår inte av texten. Om så är fallet visar väl detta snarare på hur långt från användbart som bränsleceller idag är: Visserligen är 2400 Wh på 10 kg i vikt dubbelt bättre än de bästa batterierna, men långt ifrån flytande bränsle. Ungefär fem gånger, en moped drar väl ca 2 kg bensin på 10 mil... Och med en effekttäthet på 10W/kg (om vi antar att 10kg är vätgastub + bränslecell) ligger man flera tiopotenser efter batterier... (LiIon polymer: 2800W/kg, enl Wikipedia).

Brrrr: Avvikelse från ämnet, 1 poäng.