Naturskyddsföreningen drar igång en kampanj mot att äta jätteräkor. Precis samma information fick jag för 20-30 år sen och har inte ätit många jätteräkor sen dess. Ibland står det dock räkor på menyn och sen visar servitören stolt fram jätteräkor för mitt mulna ansikte. Det har aldrig hänt att man på restaurangen har vetat om att jätteräkorna är ett miljöproblem. Så det är verkligen på tiden att man gör en ny kampanj om detta, och förhoppningsvis får mer genomslag än förra gången. Kanske kan detta inlägg upplysa några till om problemet, så klicka på länken:
Film om jätteräkornas miljöproblem.
tisdagen den 23:e augusti 2011
onsdagen den 29:e juni 2011
Tala klarspråk!
När jag såg rubriken på den här artikeln hoppades jag på klarspråk i energifrågan och de säkerhetspolitiska konsekvenserna av peak oil. Tyvärr var själva artikeln oerhört försiktigt hållen och gav väldigt lite stöd åt rubrikens relevanta påstående.
Peak oil kommer givetvis att bli den dominerande frågan inom all politik inom några år, efter nästa oljepristopp och därav följande regression i ekonomin. Detta är förmodligen något som alla politiker vet men inte vågar säga till sina väljare... på grekiskt vis. Detta gör att världen står oförberedd när oljeländerna vartefter drar i bromsen för att exportera sina sista reserver.
Möjligen räddas vi alla av en just nu hårt förtalad ingenjör Rossi från Italien och av den grekiska(!) firma som ska kommersialisera hans E-Catprodukt. Om det som de flesta förutsätter visar sig vara en bluff ligger vi alla riktigt illa till...
Peak oil kommer givetvis att bli den dominerande frågan inom all politik inom några år, efter nästa oljepristopp och därav följande regression i ekonomin. Detta är förmodligen något som alla politiker vet men inte vågar säga till sina väljare... på grekiskt vis. Detta gör att världen står oförberedd när oljeländerna vartefter drar i bromsen för att exportera sina sista reserver.
Möjligen räddas vi alla av en just nu hårt förtalad ingenjör Rossi från Italien och av den grekiska(!) firma som ska kommersialisera hans E-Catprodukt. Om det som de flesta förutsätter visar sig vara en bluff ligger vi alla riktigt illa till...
lördagen den 11:e juni 2011
Värme till el på nytt sätt
En ny uppfinning påstår sig kunna konvertera värme till el på ett mycket effektivt sätt. Den ganska revolutionerande tanken verkar vara att vid högt tryck pressa vätgas genom ett membran. Bara protonerna tar sig igenom, elektronerna blir kvar. Energin tas sen ut som en ström av elektroner som förstås vill återförenas med protonerna på andra sidan membranet till nya väteatomer.
Om detta går att få att fungera kan det revolutionera elgenereringen. Inga ångturbiner eller geeneratorer behövs, en process utan rörliga delar ger mycket effektiv energigenerering. Hittills har vi haft peltierelement för detta, men med låg verkningsgrad och svår tillverkning har de inte slagit för värme till el-applikationer utan används mest på omvänt sätt: genom att tillföra el kyls ena sidan av peltierelementet.
Här är artikeln.
Om detta går att få att fungera kan det revolutionera elgenereringen. Inga ångturbiner eller geeneratorer behövs, en process utan rörliga delar ger mycket effektiv energigenerering. Hittills har vi haft peltierelement för detta, men med låg verkningsgrad och svår tillverkning har de inte slagit för värme till el-applikationer utan används mest på omvänt sätt: genom att tillföra el kyls ena sidan av peltierelementet.
Här är artikeln.
tisdagen den 31:e maj 2011
Plantagon till Linköping
I dagens Corren presenteras Linköpings satsning på världens första Plantagonväxthus. Se arktikeln här.
Som jag ser det kan man lätt visa med fysikens och biologins lagar att ett sånt växthus är en dålig idé. Hela grejen med odling är ju att omvandla solenergi till mat. Solenergin finns tillgänglig jämnt fördelad per ytenhet (i alla fall jämnt över ett mindre område). Att bygga en hög konstruktion ger i och för sig något större yta mot solen per bottenyta, men eftersom byggnaden skuggar området bakom minskar instrålningen i motsvarande grad där. I Plantagons fall ser det dessutom väldigt svårt ut att få fram solstrålarna till plantorna i de undre nivåerna över huvud taget, det framgår inte hur det fungerar.
Det är tråkigt att se hur bristande teknisk och naturvetenskaplig insikt så ofta gör att man satsar på dödsdömda projekt och missar de som har förusättningar att lyckas. Att lika ofta ignorerar samhällsekonomiska kalkyler och tror att magkänsla är ett bättre beräkningshjälpmedel gör inte direkt saken bättre.
Som jag ser det kan man lätt visa med fysikens och biologins lagar att ett sånt växthus är en dålig idé. Hela grejen med odling är ju att omvandla solenergi till mat. Solenergin finns tillgänglig jämnt fördelad per ytenhet (i alla fall jämnt över ett mindre område). Att bygga en hög konstruktion ger i och för sig något större yta mot solen per bottenyta, men eftersom byggnaden skuggar området bakom minskar instrålningen i motsvarande grad där. I Plantagons fall ser det dessutom väldigt svårt ut att få fram solstrålarna till plantorna i de undre nivåerna över huvud taget, det framgår inte hur det fungerar.
Det är tråkigt att se hur bristande teknisk och naturvetenskaplig insikt så ofta gör att man satsar på dödsdömda projekt och missar de som har förusättningar att lyckas. Att lika ofta ignorerar samhällsekonomiska kalkyler och tror att magkänsla är ett bättre beräkningshjälpmedel gör inte direkt saken bättre.
onsdagen den 4:e maj 2011
Energikrisen löst?
Återigen har Ny Teknik ett reportage om den italienska energikatalysatorn. Om det som visas är sant är det förstås en av världens mest betydelsefulla uppfinningar någonsin. I princip kan det lösa alla våra energiproblem. Och med det förhoppnignsvis många av mänsklighetens problem, som t ex. bristen på sötvatten.
Frågan är alltså om det verkligen fungerar. Videon som länkas till här är ganska taffligt gjord, men det blir allt svårare att hitta alternativa förklaringar i klassen lurenderejeri.
Det är lite förvånande att de flesta verkar reagera så skeptiskt att man får känslan av att de inte vill att det ska vara sant. Är folk verkligen så förändringsobenägna att de motarbetar något som kan vara så bra för mänskligheten?
För mig som håller på med ett transportmedel som kan vara väldigt mycket bättre än dagens alternativ, som bilar, bussar och spårvagnar känns resonemanget igen. Det verkar som att de flesta hellre satsar på något som de vet är dåligt men välkänt än något okänt som verkar mycket bättre. Istället för att uttrycka ens en förhoppning om att det ska fungera bra så gör man vad man kan för att misskreditera det nya så att inte cirklarna rubbas.
Det är väl därför som gamla urtråkiga artister hela tiden turnerar på de största scenerna medans ny och intressant musik sällan märks utanför den trängsta fanskretsen. Man går hellre och ser ett one hit wonder från 80-talet än ett lovande band som ännu inte fått någon stor hit. Även om det låter bra på Spotify...
Frågan är alltså om det verkligen fungerar. Videon som länkas till här är ganska taffligt gjord, men det blir allt svårare att hitta alternativa förklaringar i klassen lurenderejeri.
Det är lite förvånande att de flesta verkar reagera så skeptiskt att man får känslan av att de inte vill att det ska vara sant. Är folk verkligen så förändringsobenägna att de motarbetar något som kan vara så bra för mänskligheten?
För mig som håller på med ett transportmedel som kan vara väldigt mycket bättre än dagens alternativ, som bilar, bussar och spårvagnar känns resonemanget igen. Det verkar som att de flesta hellre satsar på något som de vet är dåligt men välkänt än något okänt som verkar mycket bättre. Istället för att uttrycka ens en förhoppning om att det ska fungera bra så gör man vad man kan för att misskreditera det nya så att inte cirklarna rubbas.
Det är väl därför som gamla urtråkiga artister hela tiden turnerar på de största scenerna medans ny och intressant musik sällan märks utanför den trängsta fanskretsen. Man går hellre och ser ett one hit wonder från 80-talet än ett lovande band som ännu inte fått någon stor hit. Även om det låter bra på Spotify...
torsdagen den 31:e mars 2011
Resandeuppskattning tvärbanan
I en artikel i trafikforum som handlar om genombrott i tunnelbygget vid Alvik hittade jag några intressanta siffror på resande och kostnader: Kostnad: 5200 miljoner eller 742 miljoner/km. Resandeökning: 65500 pax/dag. Frågan är då om detta är en rimlig relation. Det beror förstås mycket på vilken ränta man räknar på, men när det gäller sådan här långsiktig infrastruktur brukar man ligga på ca 6 % per år. Detta betyder 16 kr/passagerare om vi räknar på 300 trafikdagar per år. Bättre än en del andra system men fortfarande en väldigt stor subvention. Till detta kommer väl den vanliga driftkostnaden på ca 20 kr/resa, och en intäkt på 10 kr/resa. Totalt alltså 25 kr/resa i subvention jämfört med 10 kr för bussresan idag. Om man summerar ihop det blir det totalt 500 miljoner om året i subvention för dessa resor, inklusive räntan på investeringen. Rimligt? Slutligen kan man påminna sig den samhällsekonomiska analysen för den första delen av tvärbanan som kostade 3200 miljoner och gav 46000 resor/dag. Den analysen visade på en nettonuvärdeskvot på -0.5 dvs hälften av pengarna i sjön. Den nya kostnaden är 5200 miljoner för 65500 resor/dag, vilket är 15% sämre, ca 60% i sjön. Det som är riktigt skrämmande är dock kostnadsutvecklingen. Hammarby - Alvik kostade 200 miljoner/km medan den nya biten kostar 750 miljoner/km. Ingen kan eller vill förklara denna ökning...
måndagen den 31:e maj 2010
13 spårvägsprojekt
Ovan är en grafik som visar 13 olika spårvägsprojekts kostnader. Några är genomförda och några är på planeringsstadiet och kan fortfarande dra över budget. Att något skulle dra under budget är väl att hoppas för mycket...
onsdagen den 26:e maj 2010
Massor av obekväma sanningar
Läs den här texten noga!
Det är alltså illa, mycket mycket illa ställt med moder jord. Alla åtgärder vi gör för att minska energiförbrukning och utsläpp verkar futtiga jämfört med de problem människan har ställt till med för jorden. Kan utvecklingen vändas? Tja, kanske inte, men inget blir ju bättre av att inte försöka, eller hur?
Det är alltså illa, mycket mycket illa ställt med moder jord. Alla åtgärder vi gör för att minska energiförbrukning och utsläpp verkar futtiga jämfört med de problem människan har ställt till med för jorden. Kan utvecklingen vändas? Tja, kanske inte, men inget blir ju bättre av att inte försöka, eller hur?
fredagen den 30:e april 2010
Hållbart flyg på tio år. Knappast!
I resetidningen Vagabond hoppas man att det europeiska samarbetsprojektet för att minska flygets utsläpp ska klara sin uppgift, så att flygturister inte behöver känna så dåligt samvete. Jag tror inte att det kommer att gå särskilt bra. Här är min kommentar till artikeln: Finns det några fakta som tyder på att projektet kan lyckas? Om man tittar historiskt så har iofs utsläppen minskat med ca 50 % på de senaste 40 (fyrtio) åren, men tittar man lite noggrannare så skedde nästan hela denna minskning i början av perioden. De senaste tjugo åren har utsläppen bara minskat ett fåtal procent per personkilometer. Att man nu på 10 år skulle kunna få ner utsläppen med 50 % ser för mig helt utsiktslöst ut. Och även om man lyckas så måste de nya flygplanen ersätta de befintliga innan detta får effekt, vilket ju tar lång tid, livslängden på nya flygplan är väl 20-30 år åtminstone? Förutom denna satsning funderar man på att driva flygplan med vätgas eller att göra jetbränsle av biomassa. Biomassebaserat bränsle kan nog gå att få fram inom ca 10 år, men frågan är om vi klarar att få fram tillräckliga mängder. Dessutom kommer klimatpåverkan ändå att vara stor eftersom utsläpp på hög höjd är ca 3 gånger värr än vid marknivå. Även biobränsle är alltså en miljöbov om det används i flygplan. Vätgas som flygbränsle kommer att bli väldigt dyrt eftersom energiinnehållet per viktenhet bara är en tredjedel av vanligt bränsles. Dessutom blir tankarna väldigt tunga eftersom de antingen måste tåla mycket höga tryck eller klara att hålla vätgasen flytande dvs kyld ner mot absoluta nollpunkten. Båda typerna av tankar innebär explosionsrisker... Som om inte det var nog så är verkningsgraden att skapa vätgas från elektricitet bara 70% så det kommer att bli mycket dyrt att framställa och komprimera/kyla all vätgas som krävs för en flygning. Jag tror tyvärr att vi måste erkänna för oss själva att det inte är hållbart att flyga alls så mycket som vi gör idag, och så kommer det att förbli i många decennier till!
måndagen den 7:e september 2009
Hur mycket ger stadsförtätning
Många trafikplanerare påstår att man kan komma åt vårt bilresande genom att förtäta bebyggelsen genom att helt enkelt förbjuda folk att bo glest. Jag har alltid hävdat att genom att bostadsomsättningen är så långsam kommer detta att ha för liten effekt och ta för lång tid. Nu har forskare på MIT gett mig rätt, enligt denna artikel.
I Portland, Oregon har man sedan mitten av sjuttitalet förbjudit "sprawl", och efter 35 år är bilresandet 17 % mindre än i USA i genomsnitt. Rapporten talar om ännu lägre siffror framöver om liknande begränsningar skulle införas i hela USA, och då räknat på tiden till 2050, dvs över 40 år.
Som ni vet är behovet av att minska utsläppen 80-90 % till 2050 och då är 17 % verkligen inget att skryta med. Notera att man egentligen borde räkna i "faktorer" dvs utsläppen ska minska med en faktor 5-10, men 17 % motsvarar bara en faktor 1.2.
Mobility management och smart growth som dessa förtätningsåtgärder brukar kallas är alltså helt otillräckliga åtgärder. Minskat resande kommer alltså inte att vara en stor anledning till utsläppsminskning, i stället måste vi hitta sätt att resa med lägre utsläpp!
I Portland, Oregon har man sedan mitten av sjuttitalet förbjudit "sprawl", och efter 35 år är bilresandet 17 % mindre än i USA i genomsnitt. Rapporten talar om ännu lägre siffror framöver om liknande begränsningar skulle införas i hela USA, och då räknat på tiden till 2050, dvs över 40 år.
Som ni vet är behovet av att minska utsläppen 80-90 % till 2050 och då är 17 % verkligen inget att skryta med. Notera att man egentligen borde räkna i "faktorer" dvs utsläppen ska minska med en faktor 5-10, men 17 % motsvarar bara en faktor 1.2.
Mobility management och smart growth som dessa förtätningsåtgärder brukar kallas är alltså helt otillräckliga åtgärder. Minskat resande kommer alltså inte att vara en stor anledning till utsläppsminskning, i stället måste vi hitta sätt att resa med lägre utsläpp!
fredagen den 21:e augusti 2009
Höghastighetsjärnväg inget vidare för miljön
På DN Debatt idag visar två forskare på hur liten minskning i koldioxidutsläpp en höghastighetsjärnväg från Stockholm till Göteborg skulle ge. Kostnaden per kg CO2 blir hela 8 kr, så detta är ett mycket dyrt sätt att minska utsläpp. Det finns förstås andra fördelar med en höghastighetsjärnväg, men dessa räknas in i den samhällsekonomiska analysen som ändå resulterar i en negativ nettonuvärdeskvot, dvs. att banan inte bör byggas.
Trevligt att någon vågar stå upp för ett rationellt synsätt på infrastrukturprojekt, och att inte debatten helt får ägas av grumliga intuitiva resonemang utan underbyggnad och regionala särintressen.
Även för spårtaxisystem är utsläppsminskningarna bara en mindre del av fördelarna, men här blir oftast nettonuvärdeskvoten positiv, framför allt tack vare de stora restidsvinster som görs. En positiv nettonuvärdeskvot innebär att samhället blir rikare av att projektet utförs. Miljövinsterna kommer så att säga på köpet.
Det Sverige behöver på järnvägssidan är högre kapacitet, både när det gäller gods och persontrafik. De viktigaste investeringarna är att införa det nya styrsystemet ERMTS så fort som möjligt, eftersom det ger möjlighet att köra tågen med kortare tidsavstånd, och alltså medger fler tåg på banorna. Sedan borde man försöka harmonisera hastigheterna så mycket som möjligt, att köra en blandning av snabba X-2000 och långsamma godståg efter varann på samma spår gör uppenbarligen att luckan mellan tågen måste vara väldigt lång. Så istället för "Gröna tåget" - det svenska höghastighetståget som man bränt en massa utvecklingspengar på, borde man ha jobbat för ett snabbare godståg som lättare lever tillsammans med persontrafiken.
Om man ska bygga nya järnvägar bör det vara för att öka kapaciteten, vi bör skaffa en beredskap på att oljepriserna går upp mycket kraftigt och att järnvägen därmed blir en mycket viktigare resurs för både person- och godstrafik. Projekt för att göra dubbelspår av enkelspår, ansluta vissa städer som saknar järnväg, skapa fler mötespunkter på enkelbanor bör prioriteras framför prestigeprojekt som ostlänken!
Trevligt att någon vågar stå upp för ett rationellt synsätt på infrastrukturprojekt, och att inte debatten helt får ägas av grumliga intuitiva resonemang utan underbyggnad och regionala särintressen.
Även för spårtaxisystem är utsläppsminskningarna bara en mindre del av fördelarna, men här blir oftast nettonuvärdeskvoten positiv, framför allt tack vare de stora restidsvinster som görs. En positiv nettonuvärdeskvot innebär att samhället blir rikare av att projektet utförs. Miljövinsterna kommer så att säga på köpet.
Det Sverige behöver på järnvägssidan är högre kapacitet, både när det gäller gods och persontrafik. De viktigaste investeringarna är att införa det nya styrsystemet ERMTS så fort som möjligt, eftersom det ger möjlighet att köra tågen med kortare tidsavstånd, och alltså medger fler tåg på banorna. Sedan borde man försöka harmonisera hastigheterna så mycket som möjligt, att köra en blandning av snabba X-2000 och långsamma godståg efter varann på samma spår gör uppenbarligen att luckan mellan tågen måste vara väldigt lång. Så istället för "Gröna tåget" - det svenska höghastighetståget som man bränt en massa utvecklingspengar på, borde man ha jobbat för ett snabbare godståg som lättare lever tillsammans med persontrafiken.
Om man ska bygga nya järnvägar bör det vara för att öka kapaciteten, vi bör skaffa en beredskap på att oljepriserna går upp mycket kraftigt och att järnvägen därmed blir en mycket viktigare resurs för både person- och godstrafik. Projekt för att göra dubbelspår av enkelspår, ansluta vissa städer som saknar järnväg, skapa fler mötespunkter på enkelbanor bör prioriteras framför prestigeprojekt som ostlänken!
tisdagen den 18:e augusti 2009
Biochar, modern terra preta
Ibland lär man sig något även av dumburken. Jag flipprade lite idag och hittade på någon av vetenskapskanalerna programmet där Dan Kammen väljer teknologier för miljön. Denna gång handlade det om avfallshantering och vinnare blev "Biochar", det moderna namnet på terra preta som jag bloggade om nyligen.
Mer info finns t ex. på Wikipedia (var annars)?
Mer info finns t ex. på Wikipedia (var annars)?
onsdagen den 5:e augusti 2009
Peak oil tornar upp sig
Läs denna artikel noga och bäva!
Men inte nog med att artikeln är skrämmande, den är rolig också. Här ett utdrag:
What needs to be done? The only way to stop oil demand from outstripping the peaking of oil production is massive demand destruction, which is itself possible in only two ways. The first way, pursued by the Bush administration, albeit (mostly) unintentionally, is to destroy the global economy. Let’s call that the short-term “non-optimal” approach.
Men inte nog med att artikeln är skrämmande, den är rolig också. Här ett utdrag:
What needs to be done? The only way to stop oil demand from outstripping the peaking of oil production is massive demand destruction, which is itself possible in only two ways. The first way, pursued by the Bush administration, albeit (mostly) unintentionally, is to destroy the global economy. Let’s call that the short-term “non-optimal” approach.
Terra preta!
Amazonas indianer kanske hade lösningen på koldioxidproblemet: Terra Preta.
Jag läste nyligen någonstans att 10% av all koldioxid binds av jordens växter varje växtsässong och omvandlas till kolväten. Om man kunde bevara kolet i dessa skulle man ganska snabbt kunna vända ökningen av koldioxidhalten i luften. Att samla in alla växter och köra dem i kolmilor snarare än i komposter är förstås ett jätteprojekt, men det är ju alla andra sätt att samla koldioxid också. Att låta växterna koncentrera koldioxiden åt oss verkar åtminstone vara ett bra första steg! Om vi sen kunde skapa fertil jord som länken antyder kan vi odla ännu mera gröna växter som föder oss och dessutom accelererar koldioxidupptaget.
Börja genast!
PS: Jag trodde att jag hade bloggat om detta för ca 2 år sen, men kunde inte hitta inlägget. Dock tyckte jag om jag får säga det själv att det fanns en hel del läsvärda gamla inlägg (även om litiumbristen var ett lite för ofta återkommande tema).
Jag läste nyligen någonstans att 10% av all koldioxid binds av jordens växter varje växtsässong och omvandlas till kolväten. Om man kunde bevara kolet i dessa skulle man ganska snabbt kunna vända ökningen av koldioxidhalten i luften. Att samla in alla växter och köra dem i kolmilor snarare än i komposter är förstås ett jätteprojekt, men det är ju alla andra sätt att samla koldioxid också. Att låta växterna koncentrera koldioxiden åt oss verkar åtminstone vara ett bra första steg! Om vi sen kunde skapa fertil jord som länken antyder kan vi odla ännu mera gröna växter som föder oss och dessutom accelererar koldioxidupptaget.
Börja genast!
PS: Jag trodde att jag hade bloggat om detta för ca 2 år sen, men kunde inte hitta inlägget. Dock tyckte jag om jag får säga det själv att det fanns en hel del läsvärda gamla inlägg (även om litiumbristen var ett lite för ofta återkommande tema).
tisdagen den 4:e augusti 2009
Ännu bättre batterier på gång?
I Berkeley finns ett företag som påstår att de håller på att utveckla batterier med 1000 Wh/kg eller mer. Det är ca 10 gånger bättre än dagens litiumbatterier. En känsla jag får är att det förmodligen i stället finns ett problem med effekttätheten vilket påverkar minsta batteristorlek för kraftapplikationer som bilar. Av samma anledning finns det en risk att laddningstiderna blir långa. Men detta är bara min gissning baserad på:
- Effekttäthet omnämns inte på websidan.
- Det nya med batteriet är ett isolationsskikt mellan Litiumelektroden och elektrolyten. Detta borde leda till någon slags inre resistans som alltså försvårar ett snabbt energiuttag eller laddning.
Ändå är det oerhört intressant om det fungerar. Med ett mindre, men mer snabburladdningsbart batteri som komplement borde det gå att använda i fordon.
Länk!
- Effekttäthet omnämns inte på websidan.
- Det nya med batteriet är ett isolationsskikt mellan Litiumelektroden och elektrolyten. Detta borde leda till någon slags inre resistans som alltså försvårar ett snabbt energiuttag eller laddning.
Ändå är det oerhört intressant om det fungerar. Med ett mindre, men mer snabburladdningsbart batteri som komplement borde det gå att använda i fordon.
Länk!
måndagen den 15:e juni 2009
Villaägarna svarar fel på dumma frågor
Frågorna var dock rätt konstigt ställda, särskilt den om kärnkraft vilket ger resultaten en ganska stark slagsida är jag rädd. Här är mitt mailsvar till Vi i Villa (lätt redigerat):
Tittade intresserat på resultatmatrisen och era slutsatser. Självklart får man många som tror på kärnkraft om man ställer frågan som "Kärnkraft med nya ofarliga kärnkraftstekniker (som fissionskraft)" och inte nämner att det som politikerna menar när de säger "ersätta gamla kärnkraftverk med nya" fortfarande är de gamla teknikerna med både risk för härdsmälta och stora mängder radioaktivt avfall med lång halveringstid. Att man skriver "fission" -- dagens system, när man förmodligen menar "fusion" -- något som möjligen kan fungera i en framtid, så blir väl förvirringen hos svaranden total och man ser bara orden "nya ofarliga" och tycker det låter bra.
Så här ser det alltså ut i verkligheten:
1. Det som man tänker bygga nu, och redan har börjat med i Finland, t ex, är samma gamla femtiotalsteknik som vi har nu, men med lite bättre övervakningssystem.
2. Det finns andra fissionssystem baserade på torium, som ser ut att kunna fungera, men där mycket forskning återstår innan det kan bli några kommersiella reaktorer. Denna forskning får i stort sett inga pengar.
3. Det finns forskning om tokamakbaserad fusionskraft som kostar massor med miljarder och har en mycket lång och svår utveckling framför sig. Vissa forskare hävdar att det aldrig kan fungera.
4. Det finns andra typer av fusionskraft (www.focusfusion.com är en) som på papperet för en ingenjör ser mycket mer lovande ut, men de får inga forskningspengar att tala om.
Förutom denna frågefadäs är det intressanta att folk inte tror att vi måste spara, fast många utredningar säger att vi utan att det kostar särskilt mycket ansträngning skulle gå att spara uppåt 50% av Sveriges energiåtgång.
Sen har ni också missat vågkraft som ser ut att kunna bli större än vindkraft och solceller inom några år, se bland annat www.seabased.se.
En ganska naiv teknikoptimism får väl sägas stå för de 25% som tror på något nytt oupptäckt energislag. Alla med en naturvetenskaplig bakgrund inser ju att det inte finns något kvar att upptäcka som kan ge kommersiell energi inom några decennier. Det finns inga magiska kristaller!
onsdagen den 10:e juni 2009
Spårbilsutställning invigd!
En spårbilsstation och en Vectuskabin står utställda vid Tekniska Museet i Stockholm från 9-21 juni. De utgör en portabel spårtaxiutställning som sedan ska visas för EUs transport- och miljöministrar vid ministermötet i Åre i juli. Utställningen kommer sedan även att vara med vid mötet i Göteborg i oktober och vid flera tillfällen under sveriges ordförandeskap.
Utställningen består av en "station" i tre delar. Först själva stationsdelen med automatiska glasdörrar mot ingången och mot Vectuskabinen. Sen en informationsdel med bildskärmar och barbord och till slut en mörklagd filmvisningsdel, som till att börja med kommer att visa en film tagen på gatorna i Åre och med Vectusspår inlagt. Filmen visas från passagerarperspektiv.
Utställningen invigdes i måndags, åttonde juni, av infrastrukturminister Åsa Torstensson. I sitt tal var hon mycket optimistisk och det verkar som att regeringen är inne på att stödja en satsning på en pilotanläggning i Sverige.
Utställningen bekostades av Banverket. Banverkets generaldirektör talade också vid invigningen och påpekade att nu när spårtaxi är insorterat under järnvägsteknologi så hör det till Banverkets uppgifter att stödja denna nya teknologi.
Under åren 2010 och 2011 kommer utställningen att vara tillgänglig för medlemmarna i KOMPASS-gruppen så att de kan visa upp den i sina städer. KOMPASS har på senaste tiden fått tre nya medlemmar: Trollhättan och två till av Stockholms kranskommuner.
Se utställningen på tekniska museet: Länk
Några bilder från invigningen på ISTs hemsida: Länk
lördagen den 2:e maj 2009
Exemplet Strasbourg?
Strasbourg tas ofta upp som exempel på en lyckad satsning på spårvagnar. Från 1994 då spårvagnarna infördes fram till 2004 ökade kollektivresorna från 32 miljoner/år till 64 miljoner/år. Det låter ju bra men om man betänker på att staden har 700 000 innevånare inkl förorter så blir det bara ca 12% marknadsandel. Dvs samma som t ex Uppsala har med buss idag. Så frågan är om inte 6% marknadsandel 1994 snarare är ett exempel på en mycket dåligt utbyggd kollektivtrafik.
Att använda Strasbourg som exempel på att vi i Sverige borde kunna öka kollektivtrafikandelen kraftigt med spårvagn har minst två fel:
1. Våra städer (som inte har spårvagn eller tunnelbana redan) är mycket mindre.
2. Vi har redan ca 12% marknadsandel med buss.
Dessa anledningar hänger ihop på så sätt att med våra mindre städer (från Malmö, 270 000 och nedåt) räcker bussar för att klara kapaciteten på 12% nivån. Alltså är det logiskt att dessa städer, till skillnad från Strasbourg, inte har infört spårvagn.
För att klara kraftigt ökade marknadsandelar kan det vara motiverat att införa spårvagnar, men först måste man hitta ett sätt att öka marknadsandelarna, och där har spårvagnen en mycket liten roll. Snarare blir ju problemet att när man ersätter en busslinje med spårvagn så minskar turtätheten eftersom fordonsstorleken ökas kraftigt. Detta borde leda till en lägre attraktivitet...
Jag har därför mycket svårt att se att de enorma investeringar som ett spårvagnsnät innebär kan vara motiverade i Svenska städer utom Göteborg och Stockholm.
Spårtaxi erbjuder till skillnad från spårvagn en kraftigt ökad reskvalitet vilket i sig leder till ett ökat kollektivt resande om de införs. Detta tillsammans med den lägre investeringsnivån per kilometer gör spårtaxi till ett mycket bättre alternativ än spårvagn för städer upp till kanske 500 000 innevånare.
Att använda Strasbourg som exempel på att vi i Sverige borde kunna öka kollektivtrafikandelen kraftigt med spårvagn har minst två fel:
1. Våra städer (som inte har spårvagn eller tunnelbana redan) är mycket mindre.
2. Vi har redan ca 12% marknadsandel med buss.
Dessa anledningar hänger ihop på så sätt att med våra mindre städer (från Malmö, 270 000 och nedåt) räcker bussar för att klara kapaciteten på 12% nivån. Alltså är det logiskt att dessa städer, till skillnad från Strasbourg, inte har infört spårvagn.
För att klara kraftigt ökade marknadsandelar kan det vara motiverat att införa spårvagnar, men först måste man hitta ett sätt att öka marknadsandelarna, och där har spårvagnen en mycket liten roll. Snarare blir ju problemet att när man ersätter en busslinje med spårvagn så minskar turtätheten eftersom fordonsstorleken ökas kraftigt. Detta borde leda till en lägre attraktivitet...
Jag har därför mycket svårt att se att de enorma investeringar som ett spårvagnsnät innebär kan vara motiverade i Svenska städer utom Göteborg och Stockholm.
Spårtaxi erbjuder till skillnad från spårvagn en kraftigt ökad reskvalitet vilket i sig leder till ett ökat kollektivt resande om de införs. Detta tillsammans med den lägre investeringsnivån per kilometer gör spårtaxi till ett mycket bättre alternativ än spårvagn för städer upp till kanske 500 000 innevånare.
söndagen den 29:e mars 2009
Det måste funka bättre!
Igår var vi på teater i Norrköping, vi såg Strindbers Ett drömspel i Ung scen östs spektakulära men svårförståeliga version. Vattenspegeln på scengolvet var verkligen effektfull i hela andra akten, och slutet på första akten var roligare än en spexaktfinal... men:
Vi tog länståget från Linköping och jag skulle ladda mitt värdekort från kreditkortet i den så kallade "quickomaten". När transaktionen var avslutad stod det "vissa varor kunde inte levereras, kontakta oss för att få pengarna tillbaka". Jaha. Automaten drar alltså 200 kr från mitt kort och lyckas sen inte ladda upp mitt värdekort med dessa pengar. Och dessutom måste jag ringa ett speciellt nummer för att få det hela utrett. Fantastiskt klumpigt system!
Stående på perrongen och väntade passade jag på att slå det angivna numret och möttes av en person som inte verkade ha någon koll och bara tog mitt mobilnummer och sa att "dom kommer att ringa upp dig", oklart vilka.
Väl ombord på tåget fanns det en tågvärd, dvs en konduktör som inte orkar gå runt. Där kunde man också ladda sitt värdekort men när jag skulle göra det så fanns det redan 240 kronor på kortet, dvs quickomaten hade lyckats ladda kortet, felet var bara att den trodde att den inte hade gjort det...
För att dra kostnaden från värdekortet så skulle man först tryck 91 innan man stoppade i kortet, sa tågvärden. Märkligt tänkte jag, men gjorde så, och det funkade.
På hemvägen stoppade jag i mitt värdekort i automaten på tåget och fick det glada svaret "ogiltigt", utan vidare förklaring. Då mindes jag läxan om att trycka 91 först, och då funkade det. Trodde jag ja. 91 visade sig vara stationskoden för Norrköping så nu hade jag köpt en biljett från Norrköping till Norrköping vilket kostade 15 kr. Hur detta misstag skulle rättas till framgick inte av den mycket sparsmakade informationen vid automaten.
Har de som gör biljettsystemen ingen som helst inlevelseförmåga eller vad är det som är så svårt?
Att man ska behöva ett steg extra med värdekort när man redan har ett kreditkort i plånboken känns också märkligt, men i och för sig är systemet gammalt och på den tiden kunde man inte komma i kontakt med en bankdator från en buss eller ett tåg. Ett nytt system är på gång, men då verkar det inte finnas någon kortläsare alls utan det går helt på RFID. Man måste alltså fortfarande ha ett speciellt kort, är det bra?
Vi tog länståget från Linköping och jag skulle ladda mitt värdekort från kreditkortet i den så kallade "quickomaten". När transaktionen var avslutad stod det "vissa varor kunde inte levereras, kontakta oss för att få pengarna tillbaka". Jaha. Automaten drar alltså 200 kr från mitt kort och lyckas sen inte ladda upp mitt värdekort med dessa pengar. Och dessutom måste jag ringa ett speciellt nummer för att få det hela utrett. Fantastiskt klumpigt system!
Stående på perrongen och väntade passade jag på att slå det angivna numret och möttes av en person som inte verkade ha någon koll och bara tog mitt mobilnummer och sa att "dom kommer att ringa upp dig", oklart vilka.
Väl ombord på tåget fanns det en tågvärd, dvs en konduktör som inte orkar gå runt. Där kunde man också ladda sitt värdekort men när jag skulle göra det så fanns det redan 240 kronor på kortet, dvs quickomaten hade lyckats ladda kortet, felet var bara att den trodde att den inte hade gjort det...
För att dra kostnaden från värdekortet så skulle man först tryck 91 innan man stoppade i kortet, sa tågvärden. Märkligt tänkte jag, men gjorde så, och det funkade.
På hemvägen stoppade jag i mitt värdekort i automaten på tåget och fick det glada svaret "ogiltigt", utan vidare förklaring. Då mindes jag läxan om att trycka 91 först, och då funkade det. Trodde jag ja. 91 visade sig vara stationskoden för Norrköping så nu hade jag köpt en biljett från Norrköping till Norrköping vilket kostade 15 kr. Hur detta misstag skulle rättas till framgick inte av den mycket sparsmakade informationen vid automaten.
Har de som gör biljettsystemen ingen som helst inlevelseförmåga eller vad är det som är så svårt?
Att man ska behöva ett steg extra med värdekort när man redan har ett kreditkort i plånboken känns också märkligt, men i och för sig är systemet gammalt och på den tiden kunde man inte komma i kontakt med en bankdator från en buss eller ett tåg. Ett nytt system är på gång, men då verkar det inte finnas någon kortläsare alls utan det går helt på RFID. Man måste alltså fortfarande ha ett speciellt kort, är det bra?
söndagen den 22:e mars 2009
Varför bränseceller?
I förra veckans Ny Teknik tyckte man på ledarplats att Sverige borde satsa på att bli föregångare inom bränsleceller. Men i samma tidning berättar man att BMW har gjort en vanlig förbränningsmotor för vätgas med 42% verkningsgrad. Att komma därifrån till 45% med en bränslecell känns inte som något särskilt viktigt steg, ärligt talat.
Om man tittar på fakta känns det ganska uppenbart att bränsleceller kommer att vara begränsat till vissa nischprodukter, som t ex avlägset belägna mobilmaster som inte har elnät i närheten.
Sverige borde givetvis i stället satsa på att bli ledande inom en teknologi som verkligen kan göra skillnad i människors vardag. Något som är lite mer revolutionerande än ett nytt bilbränsle. Något som inte alla andra satsar allt de kan på. Just det: Spårbilar.
Om man tittar på fakta känns det ganska uppenbart att bränsleceller kommer att vara begränsat till vissa nischprodukter, som t ex avlägset belägna mobilmaster som inte har elnät i närheten.
Sverige borde givetvis i stället satsa på att bli ledande inom en teknologi som verkligen kan göra skillnad i människors vardag. Något som är lite mer revolutionerande än ett nytt bilbränsle. Något som inte alla andra satsar allt de kan på. Just det: Spårbilar.
söndagen den 22:e februari 2009
Radio Kalmar
Radiojournalisten flyttade till Kalmar och tog med sig spårbilsämnet. Detta resulterade i ett nytt radioinslag som kan åhöras här.
måndagen den 19:e januari 2009
torsdagen den 15:e januari 2009
Nytt batteri
En amerikansk firma EEStor påstår sig ha utvecklat ett nytt fantastiskt batteri. Vid < 3 kg/kWh ger detta möjlighet att faktiskt skapa elbilar med samma eller bättre räckvidd än dagens bensinbilar. Deras batterimodul är på 52 kWh och väger 130 kg totalt. 52 kWh motsvarar kanske 30 mils körning i en mellanstor bil (15 kW i 90 km/h).
Utredning om tillgänglighet av grundämnen:
I did the usual math to see if the earth can sustain a large scale deployment of this type of batteries. For Lithium this is not the case, as I have posted before, but for BaTiO3 (Barium titanate) it seems better:
If the EEStor battery contains 50% Barium Titanate by weight (This is a pure guess) each battery of 130 kg / 52 kWh requires 13 kg of titanium and 40 kg of Barium. I assume that oxygen is plentily available.
Current mining is about 4 million tons per year of each element (a conicident that it is about equal), so Barium is the shorter in supply, but still can support 100 million batteries per year. This is on par with how many vehicles the earth produces per year.
The reserves for Barium are not very large though, with current production rates the reserves last only 25 years. But as Barium is currently used for very low-value needs the reserves can probably be increased by a large factor if less easily available supplies are used. Total availability of Baryte is 2 billion tons accordingh to USGS, which equals about 1 billion ton of Barium, or 250 years worth of current production.
So the future looks bright for EESTor. Not only have they designed a very good battery (if it works), they have done it using elements that the earth can supply us width for a decent period of time (> 100 years).
Utredning om tillgänglighet av grundämnen:
I did the usual math to see if the earth can sustain a large scale deployment of this type of batteries. For Lithium this is not the case, as I have posted before, but for BaTiO3 (Barium titanate) it seems better:
If the EEStor battery contains 50% Barium Titanate by weight (This is a pure guess) each battery of 130 kg / 52 kWh requires 13 kg of titanium and 40 kg of Barium. I assume that oxygen is plentily available.
Current mining is about 4 million tons per year of each element (a conicident that it is about equal), so Barium is the shorter in supply, but still can support 100 million batteries per year. This is on par with how many vehicles the earth produces per year.
The reserves for Barium are not very large though, with current production rates the reserves last only 25 years. But as Barium is currently used for very low-value needs the reserves can probably be increased by a large factor if less easily available supplies are used. Total availability of Baryte is 2 billion tons accordingh to USGS, which equals about 1 billion ton of Barium, or 250 years worth of current production.
So the future looks bright for EESTor. Not only have they designed a very good battery (if it works), they have done it using elements that the earth can supply us width for a decent period of time (> 100 years).
tisdagen den 13:e januari 2009
Lägg järnvägen utanför stan!
I dagens Corren diskuteras om det inte vore bättre att lägga Ostlänken i en tunnel under Stångån. Någon påpekar att spåren på stationen då kommer minst 12 meter under mark. Antagligen för att man rätt nära stationen måste ta sig under stångåns bottennivå. Den lösningen ter sig i och för sig något mer attraktiv ur en estetisk och bullersynpunk än att dra en 11 m hög och 60 m bred bro bredvid dagens järnvägsbro. Men smakar det så kostar det. Linköpings nya resecentrum är redan kostnadsberäknat till 1-2 miljarder utan tunneln. Tillkommer antagligen en miljard till för tunnelalternativet!
3 miljarder kronor är mycket pengar för en infrastruktur som bara betjänar Linköping med omnejd, högt räknat 300 000 personer. Det blir 10 000 kr per person. Har vi råd med det?
Som ni vet förespråkar jag ett spårbilsnät i Linköping. Det kommer att kosta ungefär lika mycket men påverkar resandet, koldioxidutsläppen, bullret, trängseln etc i stan så oerhört mycket mer (i positiv riktning). Och om Linköping verkligen ska växa till 200 000 innevånare så ersätter spårbilsnätet så många andra trafikinvesteringar som annars hade behövts.
Så till det saken: Vore det inte mycket smartare att dra Ostlänken utanför stan, längs E4, eller rättare sagt, dra Ostlänken på den gamla banan genom stan och lägg om stambanan längs E4. Dvs godstrafik som ändå inte ska stanna i Linköping kör förbi och persontågen går in i stan, till befintligt resecentrum, kanske med något extra spår. Det viktiga är att det borde räcka med de två nuvarande spåren mellan Tallboda någonstans och Malmslätt ungefär, om man drar all långsam trafik utanför stan.
På längre sikt bör man planera för att helt eliminera stationen inne i stan, kanske kan man dra fyra spår längs E4 direkt om det behövs. Den nya stationen placeras vid E4, t ex mitt emot Tornby. Anslutningen till lokaltrafiken funkar precis lika bra därifrån som från Resecentrum när spårbilsnätet är utbyggt!
På detta sätt sparar man i storeksordningen 2 miljarder i byggkostnad på Ostlänken + nytt resecentrum. Exploateringen av Kallerstad om skulle betala kalaset kan man göra ändå, och området blir betydligt mer attraktivt än med en höghastighetsjärnväg inpå knutarna.
De som inte bor i Linköping och ska åka på Götalandsbanan eller Europabanan kommer förstås att vilja att höghastighetstågen går på den nya banan förbi stan. En första spårbilslänk från en "utlokaliserad perrong" ute vid E4 in till befintligt resecentrum kan tillgodose detta krav, som sparar några minuter på alla snabbtåg utan att minska snabbtågens tillgänglighet för Linköpingsborna särskilt mycket. Tänk flygplats med två terminaler och en automatisk förbindelsebana med små vagnar. Man kan dra denna tanke lite längre genom att låta spårbilsbanan gå vidare till Linköpings flygplats -- resecentrum terminal 3!
Nästa tanke är att vända på steken -- resecentrum är redan 140 år gammalt... Bygg ett nytt resecentrum utanför Tornby och låt bussterminalen vid dagens resecentrum vara terminal 2, flygplatsen terminal 3. Med några stationer inom Tornby och några i centrum har vi en utmärkt "park and ride" för de som kommer från E4 eller Motalahållet med snabb tillgång till tåg, flyg och centrum.
Lägg till LinkLink som spårbil och det börjar likna nåt! Givetvis kan man också dra en länk till Mörtlösa om man envisas med att lägga handel ända där ute.
Nu säger vännerna av (den gamla) ordningen att spårbilar finns ju inte, så det kan vi inte planera för. Men med tanke på att Ostlänken ska vara klar för trafik år 2020 eller så finns det gott om tid, redan idag är ju både ULTras och Vectus system godkända för persontrafik med 3 s mellan fordonen, mycket kommer att hända på de ca 10 år som går tills detta spårbilssystem behöver beställas. Och missar man ändå leveranstiden med ett par år är olägenheten som det orsakar i form av att man kanske får åka en extra buss mellan gamla och nya resecentrum mycket liten jämfört med olägenheterna under de ca 10 år då man annars drar en ny fet järnväg genom centrala stan!
3 miljarder kronor är mycket pengar för en infrastruktur som bara betjänar Linköping med omnejd, högt räknat 300 000 personer. Det blir 10 000 kr per person. Har vi råd med det?
Som ni vet förespråkar jag ett spårbilsnät i Linköping. Det kommer att kosta ungefär lika mycket men påverkar resandet, koldioxidutsläppen, bullret, trängseln etc i stan så oerhört mycket mer (i positiv riktning). Och om Linköping verkligen ska växa till 200 000 innevånare så ersätter spårbilsnätet så många andra trafikinvesteringar som annars hade behövts.
Så till det saken: Vore det inte mycket smartare att dra Ostlänken utanför stan, längs E4, eller rättare sagt, dra Ostlänken på den gamla banan genom stan och lägg om stambanan längs E4. Dvs godstrafik som ändå inte ska stanna i Linköping kör förbi och persontågen går in i stan, till befintligt resecentrum, kanske med något extra spår. Det viktiga är att det borde räcka med de två nuvarande spåren mellan Tallboda någonstans och Malmslätt ungefär, om man drar all långsam trafik utanför stan.
På längre sikt bör man planera för att helt eliminera stationen inne i stan, kanske kan man dra fyra spår längs E4 direkt om det behövs. Den nya stationen placeras vid E4, t ex mitt emot Tornby. Anslutningen till lokaltrafiken funkar precis lika bra därifrån som från Resecentrum när spårbilsnätet är utbyggt!
På detta sätt sparar man i storeksordningen 2 miljarder i byggkostnad på Ostlänken + nytt resecentrum. Exploateringen av Kallerstad om skulle betala kalaset kan man göra ändå, och området blir betydligt mer attraktivt än med en höghastighetsjärnväg inpå knutarna.
De som inte bor i Linköping och ska åka på Götalandsbanan eller Europabanan kommer förstås att vilja att höghastighetstågen går på den nya banan förbi stan. En första spårbilslänk från en "utlokaliserad perrong" ute vid E4 in till befintligt resecentrum kan tillgodose detta krav, som sparar några minuter på alla snabbtåg utan att minska snabbtågens tillgänglighet för Linköpingsborna särskilt mycket. Tänk flygplats med två terminaler och en automatisk förbindelsebana med små vagnar. Man kan dra denna tanke lite längre genom att låta spårbilsbanan gå vidare till Linköpings flygplats -- resecentrum terminal 3!
Nästa tanke är att vända på steken -- resecentrum är redan 140 år gammalt... Bygg ett nytt resecentrum utanför Tornby och låt bussterminalen vid dagens resecentrum vara terminal 2, flygplatsen terminal 3. Med några stationer inom Tornby och några i centrum har vi en utmärkt "park and ride" för de som kommer från E4 eller Motalahållet med snabb tillgång till tåg, flyg och centrum.
Lägg till LinkLink som spårbil och det börjar likna nåt! Givetvis kan man också dra en länk till Mörtlösa om man envisas med att lägga handel ända där ute.
Nu säger vännerna av (den gamla) ordningen att spårbilar finns ju inte, så det kan vi inte planera för. Men med tanke på att Ostlänken ska vara klar för trafik år 2020 eller så finns det gott om tid, redan idag är ju både ULTras och Vectus system godkända för persontrafik med 3 s mellan fordonen, mycket kommer att hända på de ca 10 år som går tills detta spårbilssystem behöver beställas. Och missar man ändå leveranstiden med ett par år är olägenheten som det orsakar i form av att man kanske får åka en extra buss mellan gamla och nya resecentrum mycket liten jämfört med olägenheterna under de ca 10 år då man annars drar en ny fet järnväg genom centrala stan!
tisdagen den 6:e januari 2009
Kommentarkommentar
Herr A Nonym (som förmodligen är den som annars brukar kalla sig BP) har kommenterat mitt förra inlägg och missar fullkomligt alla fördelar med spårtaxi gentemot kollektivtrafik. Genom att bortse från desa fördelar kommer han fram till att trådbuss vore ett bättre alternativ.
Det är förstås logiskt att sätta in ett batteri i en trådbuss så att den kan köra en bit trådlöst. Men det är fortfarande en BUSS! Den går på en linje enligt en tidtabell och kräver en manuell förare.
Enligt mitt förmenande är dessa nackdelar mycket större än spårbilens nackdel med balkar i luften, men det beror förstås mest på vems perspektiv man intar: Den som åker eller den som bor vid banan. Men eftersom spårbilen är så mycket bättre för den som åker kommer många fler att åka. Detta innebär en stor fördel för den som bor, eftersom biltrafiken minskar rejält. Med detta minskar också bullret, vilket normalt anses mer störande än ett visuellt intrång, som man faktiskt kan bortse ifrån(!)
Om målet enbart är att ersätta dieselbussar är förstås trådbuss ett bättre alternativ än spårvagn eftersom denna kräver mycket stora ombyggnader av gaturummet. Ombyggnader som försvårar för bilisterna, vars antal ju inte nämvärt minskas av själva spårvagnsinförandet eftersom denna inte tillför någonting för resenären jämfört med den buss som den ersätter.
Att spårtaxi bara skulle passa på flygplatser är ett standardpåstående som hittills inte har motiverats, trots att jag har tjatat om det i andra forum. Nu är i och för sig det första sålda systemet på en flygplats, men det andra är å andra sidan i en stad. Av de tre offertförfrågningar som finns ute är två i städer (Santa Cruz och Daventry) medan en är både flygplats och stad (San Jose). Det finns ett antal ytterligare projekt som närmar sig konkretisering, varav de flesta är i städer snarare än flygplatser.
Det är förstås logiskt att sätta in ett batteri i en trådbuss så att den kan köra en bit trådlöst. Men det är fortfarande en BUSS! Den går på en linje enligt en tidtabell och kräver en manuell förare.
Enligt mitt förmenande är dessa nackdelar mycket större än spårbilens nackdel med balkar i luften, men det beror förstås mest på vems perspektiv man intar: Den som åker eller den som bor vid banan. Men eftersom spårbilen är så mycket bättre för den som åker kommer många fler att åka. Detta innebär en stor fördel för den som bor, eftersom biltrafiken minskar rejält. Med detta minskar också bullret, vilket normalt anses mer störande än ett visuellt intrång, som man faktiskt kan bortse ifrån(!)
Om målet enbart är att ersätta dieselbussar är förstås trådbuss ett bättre alternativ än spårvagn eftersom denna kräver mycket stora ombyggnader av gaturummet. Ombyggnader som försvårar för bilisterna, vars antal ju inte nämvärt minskas av själva spårvagnsinförandet eftersom denna inte tillför någonting för resenären jämfört med den buss som den ersätter.
Att spårtaxi bara skulle passa på flygplatser är ett standardpåstående som hittills inte har motiverats, trots att jag har tjatat om det i andra forum. Nu är i och för sig det första sålda systemet på en flygplats, men det andra är å andra sidan i en stad. Av de tre offertförfrågningar som finns ute är två i städer (Santa Cruz och Daventry) medan en är både flygplats och stad (San Jose). Det finns ett antal ytterligare projekt som närmar sig konkretisering, varav de flesta är i städer snarare än flygplatser.
lördagen den 3:e januari 2009
Spårtaxi föreslås för Göteborg igen
Göteborg har många gånger föreslagits som spårtaxistad. Nu är det dags igen:
Debattartikel i Göteborgsposten
Kanske det äntligen är dags? Kopplingen till fordonstillverkarstaden Göteborg verkar lovande...
Debattartikel i Göteborgsposten
Kanske det äntligen är dags? Kopplingen till fordonstillverkarstaden Göteborg verkar lovande...
tisdagen den 30:e december 2008
Förslag till Obama
På change.org kan man rösta på förslag till åtgärder som "president elect" Obama bör göra. Jag har röstat på:
www.change.org/ideas/view/solving_urban_transportation_through_innovation
Rösta du med!
www.change.org/ideas/view/solving_urban_transportation_through_innovation
Rösta du med!
måndagen den 29:e december 2008
Cykla till Mörtlösa?
"Linköpings kommun tänker inte upprepa misstaget från Tornby där kunderna i hög grad måste använda bil för att förflytta sig mellan butiksområdena" säger Muharrem Demirok med anledning av att man nu sätter igång med utbyggnaden av Mörtlösa handelsområde, i och med att NetOnNet öppnar en lagershop.
NetOnNet har som slogan i tevereklamen just nu "sämre lägen, bättre priser" och första halvan av detta infrias verkligen i Mörtlösa. Det är 3.2 km fågelvägen till centrum och 4.5 km till Tornby om man vill jämföra priser. "Cykel- och kollektivtrafik kommer att få hög prioritet" sägs det men det hjälper nog föga med de avstånden som är alldeles för långa för att uppmuntra till cykelresor, särskilt som de flesta bor på andra sidan centrum. Att någon skulle åka buss för att handla i Mörtlösa är förstås rent fånigt att tro. Det kommer att bli mycket mer biltrafik när detta kommer igång, under de ca tio år som det fortfarande finns bensin att köpa... Med dagens vägnät är det 6.5 km mellan Tornby och Mörtlösa om man vill kolla i flera affärer, och just denna brist på brett utbud kommer att generera en massa ny trafik mellan handelsplatserna. Förmodligen tänker man bygga en ny väg längs E4 och då blir sträckan 5-5.5 km men det stämmer väldigt dåligt med "prioriterandet av kollektivtrafiken" så det kanske blir svårt att få igenom. En bussgata på denna sträcka vore förstås smart, kan tyckas, då kan man parkera på ena stället och ta bussen emellan. Men i så fall måste man förstås ställa sig frågan varför man ska ha handelsplatserna så långt ifrån varann... Biltänket är så ingrott att man inte ens ser själv hur man tänker. Precis som Berit Bergqvist anmärker i Corren så är det på södra sidan av stan som man behöver mer handel, så att resandet genom stan till Tornby kan minska. En revitalisering av Ekholmens Centrum vore nog bra, men nu är det säkert för sent för nu har kommunen tjatat på handlarna om Mörtlösa i så många år, och de vill förstås ha sina butiker nära E4.
Det vi borde göra är att förbereda oss på ett samhälle där transporter är MYCKET dyrare än nu. Om bensinen kostar 30 eller 50 kr litern påverkar den kostnaden faktiskt vart man åker och handlar. Och där är vi säkert inom 10 år. Då kommer man att undra vad man ska göra med alla tomma köplador längs E4...
Ett alternativ är förstås att koppla ihop Tornby, Centrum och Mörtlösa med ett spårbilsnät. Då kommer handeln att kännas integrerad på alla tre ställena, och det kommer att kännas naturligt att parkera på ett ställe och göra inköpen på affärer lite varstans. Naturligtvis gäller inte detta stora saker som kylskåp men det är ju egentligen inte så ofta vi handlar så skrymmande varor...
NetOnNet har som slogan i tevereklamen just nu "sämre lägen, bättre priser" och första halvan av detta infrias verkligen i Mörtlösa. Det är 3.2 km fågelvägen till centrum och 4.5 km till Tornby om man vill jämföra priser. "Cykel- och kollektivtrafik kommer att få hög prioritet" sägs det men det hjälper nog föga med de avstånden som är alldeles för långa för att uppmuntra till cykelresor, särskilt som de flesta bor på andra sidan centrum. Att någon skulle åka buss för att handla i Mörtlösa är förstås rent fånigt att tro. Det kommer att bli mycket mer biltrafik när detta kommer igång, under de ca tio år som det fortfarande finns bensin att köpa... Med dagens vägnät är det 6.5 km mellan Tornby och Mörtlösa om man vill kolla i flera affärer, och just denna brist på brett utbud kommer att generera en massa ny trafik mellan handelsplatserna. Förmodligen tänker man bygga en ny väg längs E4 och då blir sträckan 5-5.5 km men det stämmer väldigt dåligt med "prioriterandet av kollektivtrafiken" så det kanske blir svårt att få igenom. En bussgata på denna sträcka vore förstås smart, kan tyckas, då kan man parkera på ena stället och ta bussen emellan. Men i så fall måste man förstås ställa sig frågan varför man ska ha handelsplatserna så långt ifrån varann... Biltänket är så ingrott att man inte ens ser själv hur man tänker. Precis som Berit Bergqvist anmärker i Corren så är det på södra sidan av stan som man behöver mer handel, så att resandet genom stan till Tornby kan minska. En revitalisering av Ekholmens Centrum vore nog bra, men nu är det säkert för sent för nu har kommunen tjatat på handlarna om Mörtlösa i så många år, och de vill förstås ha sina butiker nära E4.
Det vi borde göra är att förbereda oss på ett samhälle där transporter är MYCKET dyrare än nu. Om bensinen kostar 30 eller 50 kr litern påverkar den kostnaden faktiskt vart man åker och handlar. Och där är vi säkert inom 10 år. Då kommer man att undra vad man ska göra med alla tomma köplador längs E4...
Ett alternativ är förstås att koppla ihop Tornby, Centrum och Mörtlösa med ett spårbilsnät. Då kommer handeln att kännas integrerad på alla tre ställena, och det kommer att kännas naturligt att parkera på ett ställe och göra inköpen på affärer lite varstans. Naturligtvis gäller inte detta stora saker som kylskåp men det är ju egentligen inte så ofta vi handlar så skrymmande varor...
måndagen den 15:e december 2008
Biogas, kan det bära sig?
I dagens Corren läser jag att Linköping äntligen ska få sopsortering mellan komposterbart och annat hushållsavfall. Det låter bra, men motivationen med att öka biogasproduktionen bör man kika närmare på. Idag räcker den biogas som tillverkas till 8% av fordonens behov enligt en tidigare artikel i Corren. I dagens artikel stod det att om Linköpingsborna separerar sina matrester duktigt så kan man öka biogasproduktionen 10% (20% om de omgivande kommunerna gör samma sak). Det blir alltså 0,8% mer av Linköpingsbornas behov av fordonsbränsle. Frågan är om det bär sig, med tanke på följande minusposter:
1. Alla nya sopkärl som privatpersoner måste köpa in att lägga dessa sopor i.
2. Ombyggnad/inköp av sopbilar
3. Fler körda kilometer av dessa sopbilar
4. Minskad tillgång av bränsle till förbränningsstationen i Gärstad
Jag säger inte att jag vet att denna satsning inte är bra, men det vore väldigt intressant att veta om någon har gjort ovanstående analys, och i så fall hur mycket nettovinsten blev.
Notera även att ovanstående resonemang inte gäller om alternativet är att deponera soporna, då bildas metan av matresterna och det är ju mycket värre än koldioxid. Men med en sopförbränningsanläggning som alternativ är det koldioxid som koldioxid som utsläpp och energi som energi som vinst. Enda skillnaden är alltså om man får ut el+fjärrvärme som idag eller biogas+spillvärme som i morgon.
Naturligtvis vore det bästa att byta bilarna till elektriska spårbilar och elda soporna i Gärstad. Då räcker energin till fler fordonskilometer (3-5 gånger fler) och dessutom kan man åtminstone vintertid dra nytta av värminnehållet.
1. Alla nya sopkärl som privatpersoner måste köpa in att lägga dessa sopor i.
2. Ombyggnad/inköp av sopbilar
3. Fler körda kilometer av dessa sopbilar
4. Minskad tillgång av bränsle till förbränningsstationen i Gärstad
Jag säger inte att jag vet att denna satsning inte är bra, men det vore väldigt intressant att veta om någon har gjort ovanstående analys, och i så fall hur mycket nettovinsten blev.
Notera även att ovanstående resonemang inte gäller om alternativet är att deponera soporna, då bildas metan av matresterna och det är ju mycket värre än koldioxid. Men med en sopförbränningsanläggning som alternativ är det koldioxid som koldioxid som utsläpp och energi som energi som vinst. Enda skillnaden är alltså om man får ut el+fjärrvärme som idag eller biogas+spillvärme som i morgon.
Naturligtvis vore det bästa att byta bilarna till elektriska spårbilar och elda soporna i Gärstad. Då räcker energin till fler fordonskilometer (3-5 gånger fler) och dessutom kan man åtminstone vintertid dra nytta av värminnehållet.
söndagen den 14:e december 2008
Mail till Anders Borg
Nyss skickade jag detta mail till Anders Borg:
Lägg motsvarande skatteuttag på bränsleskatt. Det borde bli ca en krona litern. Om etanolen undantas blir det kanske lite mer, men får då den positiva sidoeffekten att skillnaden mellan etanol och bensin blir mer "lagom", dvs så att det kostar ungefär lika mycket att köra på etanol som bensin. Att skattebasen skulle minska för att för många skaffar etanolbilar kommer inte att vara något större problem eftersom det inte finns råvara till särskilt mycket mer etanol än vi redan gör av med.
Vi behöver större marginaleffekt på att köra bil. För miljön och bytesbalansen. Jag har t ex en bil som går ca 300 mil per år. Det är klart att det känns som att man "borde" köra mer för att "utnyttja" fordonsskatten man redan betalt.
Staten tjänar dessutom i storleksordningen 100 miljoner per år på minskad administration på köpet. Ni har ju redan börjat genom att ta bort det fåniga skattekvittot.
Detta blir förstås en nackdel för de som bor på landet och kör mycket, men just nu när bensinpriset tillfälligt har gått ner är det nog läge att passa på. Just nu kommer det att upplevas som en sänkning, medan en höjning av bensinen med ca en krona litern upplevs som "normalt" från dagens bottennivå, lägst på många år.
Lägg motsvarande skatteuttag på bränsleskatt. Det borde bli ca en krona litern. Om etanolen undantas blir det kanske lite mer, men får då den positiva sidoeffekten att skillnaden mellan etanol och bensin blir mer "lagom", dvs så att det kostar ungefär lika mycket att köra på etanol som bensin. Att skattebasen skulle minska för att för många skaffar etanolbilar kommer inte att vara något större problem eftersom det inte finns råvara till särskilt mycket mer etanol än vi redan gör av med.
Vi behöver större marginaleffekt på att köra bil. För miljön och bytesbalansen. Jag har t ex en bil som går ca 300 mil per år. Det är klart att det känns som att man "borde" köra mer för att "utnyttja" fordonsskatten man redan betalt.
Staten tjänar dessutom i storleksordningen 100 miljoner per år på minskad administration på köpet. Ni har ju redan börjat genom att ta bort det fåniga skattekvittot.
Detta blir förstås en nackdel för de som bor på landet och kör mycket, men just nu när bensinpriset tillfälligt har gått ner är det nog läge att passa på. Just nu kommer det att upplevas som en sänkning, medan en höjning av bensinen med ca en krona litern upplevs som "normalt" från dagens bottennivå, lägst på många år.
Toyota tittar på spårbilar?
Enligt forbes.com säger Toyota så här:
"Or imagine commuting in a lightweight, computer-driven podcar that rides on elevated guideways that extend into every neighborhood in the city. Bill N. Reinert, national manager for Toyota
Det ska bli intressant att se om det händer något mer med detta!
"Or imagine commuting in a lightweight, computer-driven podcar that rides on elevated guideways that extend into every neighborhood in the city. Bill N. Reinert, national manager for Toyota
Det ska bli intressant att se om det händer något mer med detta!
torsdagen den 11:e december 2008
Birger Schalug skriver vettigt
I denna artikel i dagens SvD önskar sig Birger Schalug ett nytt miljöparti. Ett parti med folk som har insett att vi måste frångå tillväxtens överordnade roll i politiken. Idag verkar polemiken i politiken gå ut på attman är oense om hur man ska maximera tillväxten. Istället borde man fundera på hur man kan öka medborgarnas livskvalitet och samtidigt minska överkonsumtionen som förstör jorden. Hela Birger!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
